ÅSIKT

Toppbetyg – för svenskt bistånd

Anders Borg och Gunilla Carlsson: Våra sunda finanser bekämpar fattigdom

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi genomlever en finansiell och ekonomisk kris utan motstycke i modern tid. Globalt sett avstannade i princip tillväxttakten mellan 2007 och 2009. Det finns visserligen tecken på att tillväxten börjar ta fart, men på många håll i världen är läget fortfarande mycket bekymmersamt och risker kvarstår. Krisen har visat att de länder som har stora underliggande obalanser drabbas hårt. Vi ser detta tydligt just nu i Europa, där finansmarknaderna har reagerat hårt på Greklands svaga offentliga finanser och underliggande strukturella problem.

Något som ofta hamnar i skymundan är att utvecklingsländerna drabbas hårt av den ekonomiska nedgången som vi ser i den rikare delen av världen. Den internationella konjunkturen är av stor betydelse för utvecklingsländerna. Den påverkar både efterfrågan på produkter och råvaror som exporteras från utvecklingsländer och mängden utländskt investeringskapital.

Många av de minst utvecklade länderna med låg BNP har drabbats hårt. De har sett sina exportmarknader krympa ordentligt som en följd av krisen och sysselsättningen har därmed minskat. Bedömningar visar att efterfrågan på exporten från de fattigaste länderna minskat med 5-10 procent under krisen. Antalet arbetslösa bedöms ha ökat med ca 34 miljoner varav 21 miljoner i utvecklingsländerna under åren 2007-2009.

Dessutom minskar remitteringar (det vill säga när migranter skickar pengar till sina hemländer) när konjunkturen går ned, vilket är problematiskt, eftersom remitteringar har blivit en allt viktigare del av ekonomin för många människor i utvecklingsländer som har familj och släkt bosatta i andra länder. Till följd av krisen har utvecklingsländers möjligheter att främja ekonomisk utveckling och minska svält därmed urholkats.

Att länder som inte har tagit ansvar för sin ekonomi nu tvingas till åtstramningspaket är givetvis beklagansvärt, men nödvändigt eftersom länderna har levt över sina tillgångar. Men att samma länders oansvariga beteende också riskerar att leda till att fattiga människor som lever i utvecklingsländer drabbas hårt är djupt problematiskt. Det är därför viktigt att agera snabbt och kraftfullt för att stoppa den negativa utveckling som vi nu ser i utvecklingsländerna till följd av den finansiella och ekonomiska krisens härjningar.

Sveriges bidrag i dessa globala ansträngningar kännetecknas av sunda statsfinanser i kombination med ett ambitiöst och generöst bistånd.

Sunda statsfinanser i vår del av världen är en förutsättning för att kunna fullfölja viktiga åtaganden till utvecklingsländer och en förutsättning för att utvecklingsländernas ekonomiska utveckling inte ska påverkas negativt genom minskad handel.

Även biståndet är ett viktigt verktyg i den pågående krishanteringen. Vi är stolta över det svenska biståndet. Just eftersom Sverige ger mest bistånd (som andel av BNI) i världen måste vårt bistånd också vara bäst. Det svenska biståndet får redan toppbetyg i internationella jämförelser, men vi nöjer oss inte med detta. Vi siktar på ett bistånd i världsklass inte bara i relativa, utan i absoluta termer. Därför fortsätter regeringens arbete med att skapa ett bistånd som präglas av ordning och reda och resultat.

Vid den ABCDE-konferens (Annual Bank Conference on Development Economics) som vi tillsammans med Världsbanken i dagarna står värdar för i Stockholm lyfter vi fram två åtgärder som centrala för att komma till rätta med utvecklingsländernas problem:

För det första manar Sverige andra givare, inte minst inom EU, att fullfölja ingångna löften om höjda biståndsnivåer. Snittet i EU ligger under 0,4 procent av BNI och verkligheten visar att det med största sannolikhet kommer att minska till följd av svaga offentliga finanser i givarländerna. Vissa medlemsstater i EU har till och med halverat sitt bistånd. Det är inte acceptabelt. Sverige har visat att vi kan ta ansvar gentemot utvecklingsländerna genom att svenskt bistånd legat kvar på en internationellt sett exceptionellt hög nivå om 1 procent av BNI, i år till och med 1,12 procent, trots en ekonomisk kris. Det kan vi göra tack vare att vi gick in i krisen med överskott i våra offentliga finanser.

För det andra måste Sverige och andra rika länder fortsätta bidra till arbetet med att öka tillväxten i utvecklingsländerna. Vi verkar för ett nytt handelsavtal som öppnar möjligheter för ökad handel och marknadstillträde och därmed ser vi till att utvecklingsländerna blir mindre beroende av givarländernas ekonomiska bistånd. Genom ökad handel och ökad tillväxt stärks utvecklingsländernas egna ekonomier så att de bättre kan hantera effekterna av oroligheter i andra länder även i framtiden.

Sverige är engagerat för att ta världen ur krisen. Som finansminister och biståndsminister arbetar vi båda målmedvetet för en återhämtning från krisen och med att motverka att finanskrisens härjningar ska slå hårdare än vad den redan har gjort, både mot den rika och den fattiga delen av världen.

Anders Borg

Finansminister (M)

Gunilla Carlsson

Biståndsminister (M)

FAKTA

Finansminister Anders Borg (M).

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M).

Den globala ekonomiska utvecklingen står i fokus när en stor internationell konferens nu pågår i Stockholm med Sverige och Världsbanken som arrangörer, den så kallade ABCDE-konferensen (Annual Bank Conference on Development Economics).