ÅSIKT

Skärp lagen om mutbrott

Debattören: Förbjud riksdagsledamöternas lyxresor

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I höstas avslöjade Aftonbladet att tre riksdagsledamöter, Erik A Eriksson (C), Gustav Blix (M), och Lars Hjälmered (M) hade blivit bjudna på en resa till Frankrike i maj 2007. Det var oljejätten Shell som hade stått för allt. Lars Hjälmered (M) uttalade sig i Metro och sa att det hade varit: ”En mycket givande konferensresa med intressanta experter som föreläste”.

Sedan Aftonbladet uppmärksammat överåklagare Björn Ericson, chef för Riksenheten för polismål – som utreder när riksdagsledamöter misstänks för brott – på detta, inleddes en förundersökning. Frågan var: hade politikerna tagit emot mutor, eller var detta bara en del av deras normala arbete?

För att besvara denna fråga bör man för det första känna till varför vi har ett brott som kallas mutbrott: Lagstiftaren vill att tjänstemän och politiker inte ska låta sig påverkas av ovidkommande hänsyn. I förarbetena till lagen sägs att det för vissa uppdrag och tjänster ställs särskilda krav på integritet, det vill säga om man utövar myndighetsutövning eller annan väsentlig verksamhet.

När det gäller den brottsliga gärningen består den av att för sig själv eller för annan ta emot, låta sig utlovas eller begära muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning. Förbudet gäller anställda inom både offentlig och privat verksamhet, liksom riksdagsledamöter.

Vid bedömningen av om en gärning utgör muta eller inte, avgör man framför allt om förmånen var otillbörlig eller inte. De omständigheter man beaktar är värdet på förmånen och, när det gäller resor, längden på vistelsen. Man prövar alltså om det rör sig om en dold semesterresa eller inte. I förarbetena sägs att en studieresa på mer än någon dag som erbjuds en funktionär inom den offentliga sektorn sällan kan anses som tillbörlig.

Ett exempel: Ett kommunalråd hade bjudits av ett privat bolag på en resa till Budapest för att där diskutera en företagsetablering i kommunen. Hovrätten ansåg att det inte hade funnits något sakligt skäl att förlägga sammanträdet till Budapest, och dömde kommunalrådet för mutbrott.

Prövningen av otillbörligheten beror också av sed och allmän uppfattning. Därför förordas det i lagens förarbeten att lämpliga rekommendationer ska utformas för särskilt korruptionskänsliga funktioner.

Riksdagen har också utformat särskilda regler för sina ledamöter. Ledamöterna har möjlighet att få bidrag från riksdagen – max 50 000 kronor per mandatperiod – för enskilda tjänsteresor utomlands.

Dessa regler är relativt generösa. Exempel på tillåten resa, enligt en granskning i Expressen, är en heldag på Disneyland i Los Angeles för att studera turism, eller en tur till Färöarna för att studera hur det är att bo på en ö mitt i Atlanten.

Hur gick det då för de tre riksdagsledamöterna som åkte till Frankrike? Vad kom Björn Ericson fram till?

Jo, han menade att resan fick anses relevant för politikernas jobb i riksdagen. Även om Shell hade ett intresse av att riksdagsledamöterna deltog, ansåg överåklagaren att det inte rörde sig om mutresor.

Med tanke på de kraftiga reaktioner som resorna till Frankrike väckte i medierna, kan man ändå ställa sig frågan om överåklagaren kom fram till rätt svar. Finns det någon omständighet som Björn Ericson kan ha missat i sin prövning?

Jag menar nämligen att lyxresorna till Frankrike kan vara mutor, framför allt på grund av riksdagens egna regler om möjlighet att få bidrag för tjänsteresor. Med hänsyn till att bestämmelserna faktiskt tillämpas mycket generöst, och att varje ledamots pott är rikligt tilltagen, finns det inga sakliga skäl till att politikerna inte själva betalade för sina resor.

Förra året tillsatte regeringen en utredning för att granska lagen om mutbrott. Det vore lämpligt om denna utredning föreslår förtydliganden för exempelvis riksdagsledamöter. Lyxresorna till Frankrike är ett bra exempel på en företeelse som uppenbarligen behöver regleras tydligare och förbjudas för all framtid. Det borde det inte råda något tvivel om i riksdagen.

Eva Stenborre

FAKTA

Eva Stenborre, 55, Stockholm. Doktor i straffrätt, arbetar på advokatbyrå.

Trots möjligheten att få resebidrag från riksdagen händer det att riksdagsledamöter låter sig bjudas på resor av företag och intresseorganisationer. Det borde räknas som mutbrott, menar debattören.