ÅSIKT

Industrisemestern är dyr och omodern

Jonas Milton, vd Almega: Vi har inte råd att ha sommarstängt när resten av världen jobbar

Under juli månad går Sverige på sparlåga, samtidigt som allt fler företag säljer tjänster – tjänster som inte går att lägga på lager. Enligt debattören är industrisemestern lika otidsenlig som en Saab 96.
Under juli månad går Sverige på sparlåga, samtidigt som allt fler företag säljer tjänster – tjänster som inte går att lägga på lager. Enligt debattören är industrisemestern lika otidsenlig som en Saab 96.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Industrisemester. Ordet ger minnen av en tid då nyinköpta Volvo Amazoner och rykande tvåtaktare från Saab fyllde vägar och campingplatser runt om i Sverige. Där svenskarna kopplade av till underhållning från Sveriges Radio i en stadig transistorradio från Blaupunkt, klädd i ett matchande skyddsfodral i konstläder. Den svenske industriarbetaren skulle få möjlighet till rekreation och vila under årets ljusaste månad. Det var en tid då resten av världen fick anpassa sig efter svenska semesterlagar. Ordet industrisemester ger också en tydlig fingervisning om att Sverige för några decennier sedan verkligen var ett industriland. Sverige var bilar, kullager och stål.

Att säga att det ser annorlunda ut i dag är nog veckans underdrift. Svenskarna lägger fortfarande en del av sin semester under juli, men tidstatistiken visar att det nu är allt vanligare att sprida ut semestern över året.

Men det är inte bara våra semestervanor som ändrats. Förr kunde svenska industriföretag se till att man hade ett ordentligt lager att sälja av under sommaren. Man bunkrade helt enkelt varor för att kunna stänga igen under juli månad. I dag är det just-in-time som gäller. Då kostar det att stänga fabriken.

Den största förändringen handlar om att den svenska industrin nu består av så mycket tjänster. Att Sverige är ett tjänstesamhälle börjar nog sjunka in hos de flesta. Men alldeles för långsamt. Åtta av tio svenskar jobbar med någon form av tjänsteproduktion.

Åtta av tio.

Det är tjänstesektorn som växer. Andra branscher krymper. Men det som många kanske inte tänker på är att även industrin numera består av en allt större andel tjänster. En produkt, som en bil och en mobiltelefon, har ett tekniskt innehåll som är ganska likt från en leverantör till en annan. Det som skiljer ut produkterna och gör att den ena säljer bättre än den andra är i många fall de tjänster som läggs in i produkten. Det kan till exempel vara försäkringar, finansieringslösningar, service eller intressant programvara.

Värdet på en produkt kan ju också avgöras av det varumärkesarbete som ett företag lagt ner. Eller av företagets kundbemötande. Allt detta handlar om tjänster. Och det typiska för tjänster är att de produceras och konsumeras i samma ögonblick, att de inte går att lägga på någon lagerhylla.

En ny undersökning från Almega visar att det svenska näringslivet investerar nästan lika mycket i det som kallas immateriella värden, vilket är tjänster, som i materiella värden. Det senare är teknik, maskiner och lokaler. Investeringarna i immateriella värden utgjorde år 2006 tio procent av Sveriges BNP. Det är tio procent av Sveriges BNP som varken har råd eller lust att ta semester när resten av världen jobbar.

Allt det nya till trots, så lever industrisemestern kvar. Sverige envisas med att slå igen butiken i juli.

De rykande tvåtaktarna från Saab hör till historien. Det är nu hög tid att också industrisemestern går samma väg.

FAKTA

Jonas Milton, 56. Vd för arbetsgivar- organisationen Almega.

I juli månad är det industrisemester och då stannar Sverige. I alla fall har det varit så historiskt. Men eftersom vi numera främst producerar tjänster, inte varor, är industri­semestern omodern och kostsam, menar debattörerna.

Jonas Milton