ÅSIKT

Tv-kockar, sluta tillaga jätteräkor!

Naturskyddsföreningen: Inspirera istället till klimatsmarta och nyttiga anrättningar

Plura Jonsson och Marcus Aujalay - tv-kockar som bjudit på scampi på bästa sändningstid.
Foto: Magnus Sandberg, Björn Lindahl
Plura Jonsson och Marcus Aujalay - tv-kockar som bjudit på scampi på bästa sändningstid.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Matlagningsprogram i varenda kanal. Folkkära Plura rör aningslöst runt bland tigerräkorna i TV3, Marcus Aujalay tillreder sallad med jätteräkor och lime i TV4:s Nyhetsmorgon och i dag torsdag återvänder Meny i P1 till 80-talet och bjuda bland annat på wokad scampi.

Men vissa gammalmodigheter bör inte dammas av och återanvändas. De passade otvivelaktigt bäst i ett ignorant 80-tal, där vi konsumerade för glatta livet utan en tanke på morgondagen.

Naturskyddsföreningen utmanar nu alla kockar och matkreatörer som gör anspråk på att vara medvetna och moderna att utnyttja svenskarnas intresse för mat. Instruera oss i hur vi äter musslor, ostron, burfångade kräftor, hummer och pilgrimsmusslor. Inspirera oss till moderna, gröna, klimatsmarta och nyttiga anrättningar. Och låt oss för all del slippa antibiotikauppfödda, vattenfyllda och klimatvidriga jätteräkor på bästa sändningstid. Skona oss från smakupplevelser som sargar ekosystem och sabbar fattiga människors möjlighet att försörja sig och sina familjer. Den beska eftersmaken går inte att dölja med vitlök och chili.

Räkorna i fråga, som också kallas jätteräkor, scampi, gambas eller tigerräkor härstammar från länder som Bangladesh, Vietnam, Kina, Indonesien och Ecuador. De flesta räkor är odlade men en del fångas med trålar i havet. Räkproduktion är förödande för såväl miljö som för människor. Lägg därtill alla kemikalier och mediciner som räkorna behandlats med. Förvisso stannar det mesta av dessa ofta cancerframkallande ämnen och klorföreningar kvar i produktionslandet, förutom det grumliga vatten de injiceras med för att bli större.

Fräscht känns det ändå inte när vad man vet vad som pumpats i en räka under dess korta livstid.

En räka måste äta för att växa. Tättlevande räkor i en räkodling blir matade med fiskmjöl. Var fiskmjölet kommer ifrån är det få som funderar över. Det kommer från fisk, som hade kunnat bli mat för människorna i landet där räkan odlas. Istället mals fisken ner, matas till räkor som kanske tillagas i svensk teve av en kändiskock.

I räkodlingarnas spår förstörs ekosystemen, kemikalierna från odlingen dödar fiskar och kliar och svider på lokalbefolkningarnas kroppar samtidigt som människorna som protesterar förföljs och miljöorganisationer, om sådana tillåts, protesterar förgäves.

I Sverige har vi ingen lång tradition av jätteräkskonsumtion. Vi har gott om skaldjur att ersätta jätteräkan med. Och vi har så många spännande matlagningsprogram som kan ledsaga och inspirera till kulinariska stordåd. Sammanfattningsvis är det vår övertygelse att en årets kampanj mot jätteräkor kommer att bli så mycket bättre och roligare om vi får dem som brinner för mat och spännande recept med oss – i stället för emot oss.

Låt oss göra Sverige till ett föregångsland fritt från jätteräkor i alla former och förrättningar. Sluta tillaga jätteräkor. Det är inte fräscht, det är inte schysst och det är inte medvetet. Och det är inte 2011.

Kajsa Garpe
Handläggare marina ekosystem och fiske,
Naturskyddsföreningen