ÅSIKT

Skattepengar ska gå till schyssta företag

Debattörerna vill se ett riksdagsbeslut om krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I dag kommer Sveriges riksdag att behandla oppositionens förslag om att ställa krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar. Om förslaget går igenom kan det få stor och positiv påverkan på svensk arbetsmarknad. Offentliga upphandlingar omfattar varje år affärer för cirka 500 miljarder kronor. Om det i var och en av dessa upphandlingar ställs krav på kollektivavtal kan det bli en morot som får fler stelbenta företag att modernisera syn på inflytande och trygghet för sina anställda.

I drygt hundra år har svenska löntagare stegvist fått bättre villkor och mer inflytande på sina arbetsplatser tack vare den svenska modellen med kollektivavtal. Modellen innebär att löneutveckling och andra viktiga delar i arbetslivet ska bestämmas av arbetsgivare och anställda tillsammans. Stora som små arbetsgivare på arbetsmarknaden har sett fördelarna med kollektivavtal.

Men det finns ett antal företag och branscher som ställer sig utanför denna modell. Vår egen bransch bestående av pr- och reklamföretag är ett sådant exempel. En beklämmande stor del av företagen i vår bransch ställer sig utanför denna modell och väljer att spela enligt egna regler, där villkoren bestäms av en enda part – arbetsgivaren.

Vi menar att det företag som inte tecknar kollektivavtal brister i sitt ansvar gentemot de egna anställda, och gentemot samhället i stort. Alternativet till att arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om villkoren på arbetsplatsen är detaljreglerande lagstiftning och vi tror att det är få som föredrar en sådan modell. I högkonjunktur då alla pilar pekar uppåt är det lätt att argumentera för att var och en kan bli sin egen lyckas smed och att några kollektivavtal därför inte behövs för att skapa bra arbetsvillkor. Men i tider av lågkonjunktur blir allt fler bekanta med fenomen som varsel, nedskurna förmåner, lägre löner, och uteblivna eller minskade rörliga lönedelar i de fall sådana existerar.

Frånvaron av kollektivavtal märks också i tider när vi går in i en högkonjunktur. Personal på arbetsplatser utan kollektivavtal är varken garanterade löneökning eller inflytande över semesterdagar, arbetstider och kompetensutveckling. I vårt eget yrkesområde existerar inte begrepp som ”obekväm arbetstid” eller övertidsersättning.

Av dessa anledningar är det viktigt att uppmuntra fler att teckna kollektivavtal där krav i offentliga upphandlingar är ett sådant positivt incitament. Företag med kollektivavtal kan erbjuda en stabilitet som företag utan avtal har svårare att leva upp till, vilket vi tror kan skapa bättre långsiktighet och färre havererade företag. Det gynnar både statskassa och det enskilda företaget.

Statens upphandlingar omfattar omkring 500 miljarder kronor varje år och kan genom sin storlek påverka leverantörer som vill vinna upphandlingar. Att ställa krav på att företag som deltar i offentliga upphandlingar ska ta ansvar i samhällsfrågor måste inte vara en fråga om höger- eller vänsterpolitik. Principen används redan inom andra ämnesområden, till exempel har miljökrav i upphandlingar inom transportområdet lett till att leverantörer snabbt har ställt om sina beteenden i en mer miljövänlig riktning. På samma sätt borde stimulanser skapas för att få fler inom andra branscher att teckna kollektivavtal.

Vi var en av de första pr-byråerna i Sverige som tecknade kollektivavtal och vi menar att både arbetsgivare och anställda vinner på den ordning och reda som avtal kan skapa. Vi är säkra på att när företag som saknar kollektivavtal förlorar uppdrag inom offentlig sektor, då kommer dessa bli intresserade av att spela efter samma regler som resten av näringslivet gjort i över 70 år. Nu har riksdagen chans att gå från kollektivavtalskramande retorik till praktisk handling genom att låta offentlig sektor ställa krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar.

FAKTA

Tobias Smedberg, 32 år, Gustavsberg, grundare till Agenda PR.

Magdalena Streijffert, 33 år, Stockholm, konsult vid Agenda PR.

Lars Jonsson, 33 år, Stockholm, grundare till Agenda PR.

Idag debatterar riksdagen förslag från en enad oppositionen om att det ska krävas att leverantörer har kollektivavtal när staten gör upphandlingar.

Tobias Smedberg
Magdalena Streijffert
Lars Jonsson
Agenda PR