Sverige behöver ett nytt filmunder

Nu är det hög tid att återskapa svensk films internationella ställning! Till detta krävs en omfattande statlig utredning om den framtida svenska filmen!

Redan till våren 2008 kommer Sveriges Filmproducenter presentera sitt egna åtgärdsförslag till regeringen med vad som behövs för att skapa ett gynnsamt filmklimat i Sverige. Åtgärdsförslaget kommer bland annat behandla:

  Filmpolitikens utformning och omfattning

  Produktionsvillkoren för långfilm och TV-drama

  Den snabba förändringen av filmens distributionsformer

  Svensk films ställning internationellt

Den digitala utvecklingen, nya distributionsformer och globalisering har skapat helt nya möjligheter för filmen som kulturbärare. Därför är det uppseendeväckande att filmstödet till hela den svenska filmindustrin ligger i nivå med anslagen till EN av de stora statliga teatrarna. Tillsammans ser vi svensk film 80 miljoner gånger om året på bio, video och TV samtidigt som nationalscenen når knappt tre hundra tusen teaterbesökare under samma tidsrymd. (Operan erhöll i statligt stöd 2006, 347 mkr, Dramaten 195 mkr och Riksteatern 258 mkr).

Vid en jämförelse med våra skandinaviska grannländer kan man konstatera att Sverige intar en bottenplacering när det gäller filmstödet. Det svenska statliga produktionsstödet utgör ungefär 180 miljoner svenska kronor dvs cirka 50 procent av motsvarande stöd i Danmark och Norge. Per capita motsvarar det drygt 75 kronor i Danmark och Norge men inte mer än 20 kronor per svensk.

I Danmark, Norge, Frankrike, Tyskland och Storbritannien finns en politisk övertygelse om att filmen har en gynnsam inverkan på landets ekonomi och tillväxt. En nyligen presenterad rapport framtagen av Oxford Economics med titeln ”The Economic Impact of the UK Film Industry, July 2007” visar att filmstödet till den brittiska filmindustrin varit en mycket god affär för Storbritannien. Den brittiska filmens direkta och indirekta bidrag till statskassan är uppskattningsvis närmare tre gånger större än kostnaden för filmstödet. Vidare anger var tionde turist att brittisk film inspirerat dem att resa till Storbritannien. Samtidigt slår utredaren fast att 75 procent av all filmproduktion i Storbritannien sannolikt skulle försvinna om det statliga filmstödet drogs in.

Den danska filmindustrin har visat att framgångar kan uppnås hos den internationella filmpubliken, Norges satsning på filmskolor och filmstöd har resulterat i att ung norsk film tagit ordentlig plats på internationella filmfestivaler de senaste åren och min egen erfarenhet som landshövding i Norrbotten visar att filmen har förmåga att skapa tillväxt. Filmen har rimligtvis en enorm potential att även bli en mycket lönsam affär för hela Sverige. Man kan fråga sig om vi har råd att inte använda vår filmindustri som en påminnelse till omvärlden att Sverige är ett land med unik kultur och identitet.

Sverige behöver ett nytt filmunder. En nysatsning på filmen kan höja den svenska filmens kvalité och kommersiella kraft. Internationellt kan vi ge en djupare kännedom om vår kultur bland människor i andra länder vilket i sin tur ökar möjligheterna till utbyte såväl kulturellt som ekonomiskt i vårt samhälle. För att det ska ske krävs bland annat att svensk filmpolitik svarar upp mot filmens betydelse som kulturbärare både nationellt och internationellt.

Regeringen bör tillsätta en statlig filmutredning parallellt med den pågående kulturutredningen. Med en modern filmpolitik kan vi skapa ett nytt svenskt filmunder som representerar Sverige på ett kraftfullt sätt under 2000-talet.