Calle Jonsson friades från mordförsök av en domstol i Grekland. Trots att domen vunnit laga kraft och ingen ny bevisning framkommit har han kallats till en ny rättegång.
Detta skulle aldrig kunna hända i Sverige. Även om justitieråden förstått till 100 procent att den tilltalade var skyldig skulle ingen resning beviljas, skriver Billy Butt som förespråkar en oberoende resningskommission.
Billy Butt, 61 år, Stockholm
Styrelseledamot i Rättssäkerhetsorganisationen (RO)
Det är onekligen synd om Calle Jonsson!
Motparten har, genom en bearbetning av bevisvärderingen i målet och utan någon som helst ny bevisning, lyckats få resning i den grekiska Högsta domstolen och hela rättegången ska tas om.
Grym otur för Calle Jonsson, men en sak är alldeles glasklar: det grekiska rättsväsendet tvivlar på att rättsprocessen har gått rätt till och man har beviljat resning därför att man vill komma åt sanningen.
Calle Jonssons advokat Leif Silbersky säger att resning i detta mål aldrig hade beviljats i Sverige – och han har rätt. Här hade rättsprocessens utslag fått kvarstå – även om det visade sig i efterhand att utslaget byggts på en tveksam rättsprocess.
I Grekland vill man, genom resning, tillfredsställa rättssäkerheten genom att vända på alla stenar tills man kommer åt sanningen, men i Sverige hade sanningen fått stå åt sidan för vad våra jurister kallar för orubblighetsprincipen.
Jag kan inte låta bli att hypotetiskt vända på den här historien och föreställa mig hur det vore ifall en krullhårig grek hade åkt till Sverige på semester och efter en liknande juridisk berg-ochdalbana som Calle Jonsson utsattes för blivit friad från exempelvis misshandel av en svensk på krogen.
Vad hade hänt om svenskens målsägandebiträde ansökt om resning utan att ha några som helst nya omständigheter, endast ett påpekande av felaktigheter i bevisvärderingen som grund? Hade resning beviljats?
Svaret är, precis som Leif Silbers-ky säger, ett absolut nej. Det betyder att om en svensk domstol friat greken hade svenska Högsta domstolen nekat resning i målet, även om justitieråden förstått till 100 procent att den tilltalade var skyldig till brottet.
Svenska Högsta domstolen prövar inte bevisvärderingar, heter det. Enligt vårt svenska system ska parterna kunna leva i rättstryggheten att veta att målet avslutats och att risk inte föreligger för att det hela ska prövas på nytt – detta även om en vända till skulle leda till sanningen. Det är detta som i Sverige kallas för orubblighetsprincipen.
Men jag tror att det svenska allmänna rättsmedvetandet överensstämmer mer med hur det grekiska rättsväsendet agerat nu i fallet Calle Jonsson, även om vi här hemma har påverkats av massmedia att tycka synd om Calle Jonsson.
Jag är övertygad om att vi svenskar hellre vill se att misstag repareras och jag tror att genomsnittssvensken skulle underkänna orubblighetsprincipen, om han kände till den, och kräva att juristerna tar sitt ansvar och ägnar sig åt att rätta till rättsliga misstag i stället för att luta sig mot sin heliga princip om orubblighet.
Å andra sidan: om domstolarna inte hade begått så många fel de senaste åren hade mannen på gatan lättare kunnat acceptera orubblighetsprincipen.
Av Hans Gunnar Axbergers rapport ”Felaktigt dömda” framgår att ett av rättsväsendets problem just nu är att många medborgare döms fel. Med anledning av detta har JK nu föreslagit att regeringen tillsätter en särskild oberoende resningskommission såsom man har gjort i Norge.
Om våra svenska jurister tar lärdom av grekernas agerande i Calle Jonsson-fallet eller om vi hade en resningskommission som JK förespråkar skulle exempelvis en grek som kom till Sverige, begick ett brott och friades på grund av en ”klantig” rättegång, kunna återhämtas till Sverige för en ny rättegång.
Precis som grekerna nu gör med Calle Jonsson.
Utan en resningskommission och med det system vi har i dag, skulle den eventuellt skyldige greken undkomma straff. Han skulle sitta där nere i solen och skratta åt oss dumma svenskar!
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...