ÅSIKT

SVT och TV4 - sist på bollen

Debattören: Hur kunde tv-kanalerna reagera så långsamt vid terrordådet i Norge?

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Må det vara mig förlåtet att i denna stund då vi först och främst skall sörja att brödrafolket berövats sin ungdom ändå få kommentera hur vi i nabolandet förmedlade dessa fasanfullheter under det första dygnet.

När jag kom hem efter jobbet på eftermiddagen den 22/7 och var det genom eftermiddagsekot i P1 som jag först fick höra om explosionen i regeringskvarteret i centrala Oslo. När det bara någon timme senare blev klart att tonåringar på ett politiskt ungdomsläger utanför Oslo blivit arkebuserade strax efteråt förstod jag att detta var ett politiskt våld långt utanför vad som drabbat vårt lilla hörn av världen i modern tid.

Likväl, när jag senare under kvällen (22/7) i TV1,TV 2 eller TV4 försöker få fortsatt upplysning om händelseförloppet möts jag golfturneringar och actionfilmer medan SKY News, CNN och BBC släppt alla andra nyheter och helt koncentrerar sig på massakern i Oslo. Uttalanden av Jens Stoltenberg och Norska Polisen simultanöversätts (visserligen knackigt) till engelska och refereras långt innan vi får höra det. Och strax efter kl 22 framträder Barak Obama och Nya Zeelands premiärminister i CNN och beklagar sorgen och bekänner sin sympati för Norge och dess demokrati, detta 12 timmar innan vår egen statsminister kommer med ett officiellt utlåtande i samma anda.
 

Redan under tsunamin som inträffade på morgonen annandag jul 2004 varvid 200 000 tusen människor därav mer än 500 svenskar på några sekunder dödades i en ofattbar katastrof stod det klart att svensk television och svensk statsledning står i stort sett oförberedd om en stor händelse inträffar under en långhelg eller som nu under den heliga semestern. Medan internationella medier under hela annandagen rapporterade om tsunamin och dess fruktansvärda förödelse var det först under kvällssändningarna som svensk tv förmådde återge händelsen.
 

Vi själva kan ju inte räkna med att svårare olyckor eller faror ska drabba vårt eget land bara på ordinarie kontorstid. Då blir det också en fråga om vårt eget väl och ve om det inte finns kompetenta medier som någorlunda snabbt kan rapportera.

När svenska journalister indignerat berättar om att den norska polisen inte kom till Utøya tillräckligt snabbt för att de som kunde flyga den enda helikoptern hade semester hoppas jag att de också betänker det egna skråets senfärdighet i de här sammanhangen.
 

I sjukvården har vi ett bakjourssystem där vi som är mer erfarna måste kunna inställa oss inom en timme för vara till hands om några större eller svårare händelser inträffar som den ordinarie, ofta något mer oerfarna personalen inte mäktar klara av. Det måste fungera dygnet runt, under helg som söcken.

Är det för mycket begärt att samhällsbärande institutioner som regering och Sveriges television har ett liknande system med snabb inställelsetid? Att snabbt få kunskap om vidden av en händelse gör oss mer beredda till deltagande om än vi inte förstår hur så mycket ont kan uppstå.

När det sedan väl står klart vilken stor sak detta är kommer i stället ketchupeffekten. Varenda sida och sändning handlar om det, experterna är hur många som helst.

Någonting är fel i proportionerna.

Sven Britton, läkare