ÅSIKT

Mer vindkraft kommer kräva utbyggd vattenkraft

Läsardebatt – Einar Fjellman, 76, om vindkraft

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Det blåser inte alltid åt rätt håll.
Det blåser inte alltid åt rätt håll.

Pratet om minskade koldioxidutsläpp från elenergiproduktionen i de stora vindkraftländerna blir allt otydligare.

Den svenska vindkraftsatsningen prisas oförtrutet av rege­ringen och av en opposition som ofta otåligt jagar på utbygg­naden. Att vindkraft har en mörk baksida som heter reglerkraft verkar vara okänt eller­ förtigas av de som vet, utanför ­energiexperternas krets.

Ändå bör minsta eftertanke leda­ till den enkla men viktiga­ frågan: varifrån kommer elkraften när det inte blåser? Svaret är också enkelt: då måste annan­ kraftproduktion träda in. Den kallas reglerkraft. Redan 2008 klargjorde Svenska Kraftnät att den planerade utbyggnaden till 30 TWh/år skulle komma­ att kräva ett tillskott av reglerkraft på i storleksordningen 5 000 MW. Det motsvarar ungefär effekten i vattenkraften från Lule älv.  

Länder som hunnit längre­ än oss i vindkraftutbyggnad tvingas­ nu bekänna färg om varifrån ­deras reglerkraft ska komma.

Beskeden från Tyskland och England är mycket klara: mångmiljardinvesteringar i nya fossil­kraftverk, som eldas med gas. Tyskland hoppas dessutom få köpa stora mängder vattenkraft från Norge och Sverige. Pratet om minskade koldioxidutsläpp från elenergiproduktionen i de stora vindkraftländerna blir allt otydligare.

I Sverige används vattenkraften som reglerkraft och sanningens minut lär komma även hos oss. Svenska Kraftnät har inte ändrat uppfattning. Det kommer att krävas ett stort tillskott av reglerkapacitet, och det blir inte­ lättare att åstadkomma om vi också ska exportera vattenkraft till Tyskland. Regeringen hukar och tiger medan hotet om en utbyggnad av vattenkraften i Norrland blir alltmer påtagligt.

Einar Fjellman