Debatt om vinster i välfärden skadlig

Som ordförande i Svenskt Näringsliv träffar jag företagare­ över hela landet. Jag möter i regel framtidstro och optimism. Flera vittnar om en alltmer posi­tiv syn på företagande och entre­prenörskap vilket är mycket glädjande.

Men under våren har jag också mött ett missmod och en oro. Flera företagare inom välfärdssektorn reagerar med förvåning­ på en politisk debatt där flera hävdar att deras företag skulle vara mindre berättigade än andra och till skillnad från företag i andra branscher inte skulle tillåtas att gå med vinst.

För att höra fler företagares röster lät Svenskt Näringsliv opinionsinstitutet Demoskop telefon­intervjua 300 slumpmässigt utvalda­ företagsledare i företag som verkar­ inom vården, omsorgen, skolan och förskolan.

Intervjuerna, som genomfördes i juni, visar att vårens debatt­ och utspel om företagen inom välfärden har skapat oro och osäkerhet inför framtiden hos många företagare.

Var fjärde företagare uppger­ att vinstdebatten har gjort att man känner oro för företagets framtid och bland företagen med fler än 50 anställda svarar 23 procent att viljan att investera­ i företaget har påverkats negativt.

En lag som begränsar eller ­förbjuder vinst skulle få direkta­ konsekvenser för de berörda­ ­företagen i form av neddrag­ning­ar och färre anställda. Tre av tio företag svarar att de skulle tvingas­ lägga ned verksamheten.

Resultaten bör fungera som en tydlig varningssignal till våra­ ­ledande politiker. Talet om vinstförbud har redan påverkat­ företagen negativt genom att hålla tillbaka tillväxt och skapandet av nya jobb.

Välfärdsföretagen är en viktig och växande del av tjänstesektorn. De bidrar till att utveckla den gemensamt finansierade välfärden och göra den bättre.

I vissa fall som underleverantörer och samarbetspartners till kommuner och landsting, i andra fall som konkurrenter som erbjuder alternativ till offentliga verksamheter i egen regi.

Det moderna Sverige har byggts i ett samspel mellan näringsliv och offentlig sektor. Den offent­liga sektorn har stått som beställare och finansiär av den gemensamma infrastruktur som byggts upp. Näringslivet har anlitats som utförare. Som ett resultat av detta har nya branscher och företag vuxit fram. Sverige fick tidigt världsledande företag inom allt från järnvägs- och telekommunikationer till elöverföring och läkemedel.

Samma modell som gav Sverige en tätposition som industrination kan nu med framgång tillämpas i tjänstesamhället. Samtidigt som vi  utvecklar den gemensamt finansierade välfärden i Sverige så att den möter växande krav på kvalitet, tillgänglighet och mångfald kan vi också skapa förutsättningar för nya framgångsrika exportföretag.

I Demoskopundersökningen med företagare i välfärden ställdes också frågor om företagarnas drivkrafter och mål. De viktigaste skälen att starta företaget var enligt företagarna att utveckla verksamhetens kvalitet och att få nöjda kunder. Det bekräftar erfarenheterna från mina samtal­ med företagare inom välfärden runt om i landet. God kvalitet i verksamheten och nöjda kunder är en självklar förutsättning för att företagen ska kunna fortsätta, och en förutsättning för vinsten.

Välfärdsföretagen är utsatta för en vildvuxen och svepande politisk debatt som skapar oro hos många företagare. Den som ska investera och nyanställa behöver veta att företaget har en framtid och att inga politiskt beslutade hinder väntar runt hörnet.

Sverige behöver fler företagare ­i välfärden, och företagarna förtjänar bättre uppbackning.

Kenneth Bengtsson