ÅSIKT

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Lärare: Skolan inte rätt plats att locka soldater till Afghanistan

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
UNDER SVENSK FLAGG Svenska soldater på plats i Afghanistan. Dessa skall inte rekryteras på våra skolor, menar debattören.
UNDER SVENSK FLAGG Svenska soldater på plats i Afghanistan. Dessa skall inte rekryteras på våra skolor, menar debattören.Foto: MATTIAS CARLSSON

Sedan värnplikten försvann saknar Försvarsmakten en given ström unga människor att göra soldater av. Strategin är i stället att, likt ett företag, rekrytera folk. Detta ställer Sveriges skolvärld inför ett helt nytt dilemma.

Jag jobbar i Enköping i en av landets större kommunala gymnasieskolor med 1400 elever. I kommunen ligger också en av landets största armégarnisoner, som i september anordnade ”Garnisonens dag” för allmänhet och skola. I lokaltidningen förklarade man sitt särskilda fokus på äldre ungdomar, som skulle ges chansen att tjänstgöra i Afghanistan. Rekryteringsmaterial finns redan överallt i skolan. Hos studie- och yrkesvägledaren är en sektion dedikerad åt sex skrifter från Försvarsmakten. En framsida pryds av en skjutande soldat, med en eldsflamma från gevärspipan. En annan har två foton från Afghanistan. ”Till vårt försvar” talar om hotbilden från fjärran länder.

Detta skapar etiska frågor som måste upp till debatt. I skolan förväntas vi uppfostra elever till fredliga, eftertänksamma människor med känsla för dialog.

Många lockas till pedagogikens värld av en önskan att göra bra människor av kommande generationer, och därmed få en bättre värld. Därför måste vi fråga oss, hur påverkas de som skickas till Afghanistan? Kriget är en miljö av död, beskjutning, aggression och frustration, och kan lätt utmynna i välbekant posttraumatisk stress. Vill vi att våra svenska skolelever rekryteras till denna miljö?

Många av gymnasieeleverna är ovissa om framtiden. De är skoltrötta, saknar utmärkta betyg.

De känner till finanskrisen, bostadsbristen och arbetslösheten. I detta tillstånd är de givetvis lättpåverkade. Varje minut, varje skoldag passerar skolelever arméns rekryteringsaffischer på korridorernas anslagstavlor. En snabb väg bort från frågetecknen.

Jag skrev en insändare i lokalposten för att kritisera denna policy. Flera höga officerare i garnisonen blev upprörda. Bland annat har man kontaktat gymnasiechef, skolans rektor och kommunens förvaltningschef i syfte att svartmåla min kritik och ifrågasätta min position som lärare. Jag kritiseras för att ha frångått den neutrala inställning lärare måste ha, och understryker min orätt att ”påverka elevernas yrkesval med en politisk livsåskådning”. Ska arméns broschyrer ha en större rätt?

10 år har gått sedan invasionen av Afghanistan. Fem svenska soldater har stupat i ett utsiktslöst krig.

Många löper risk att skadas psykiskt och debatten om krigets effekter på vår befolkning är för liten. Vad händer med de ungdomar som deltar? Kan de tänka kritiskt? Kommer de att döda någon? Kan de utan problem återgå till en normal vardag? Sveriges insats är heller inte ett vanligt fredsuppdrag, eftersom våra styrkor står under Natos:s befäl och ses som helt vanliga ockupationssoldater av talibanerna.

Denna debatt behöver inte handla om Sveriges vara eller icke vara i Afghanistan, eller om arméns existens. Frågan kvarstår om det är rätt att acceptera soldatrekrytering till ett krig, redan bland våra skolelever? Om våra makthavares intresse för Afghanistans utveckling är genuint, borde de satsa på ett enbart ickemilitärt hjälparbete. Rekrytera gärna våra elever till att bli läkare, sjuksköterskor, lärare och biståndsarbetare. Men till militära mål under Nato-flagg?

FAKTA

DEBATTÖREN

Joakim Medin, 27 år, Uppsala.

Gymnasielärare i Enköping.

DEBATTEN

Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett på en kommunal gymnasieskola, där försvarsmakten försökt värva ungdomar för placering i den Nato-ledda insatsen i Afghanistan. Det här ställer till etiska problem för skolan menar dagens debattör.

Joakim Medin