Aftonbladet
Dagens namn: Botvid, Seved
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Startsidan / Debatt

Mina vänner i Ogaden torterades för oljan

Debattören: Om du pratat med oss ortsbor hade du fått skrämmande vittnesmål, Bildt

BEVISEN FINNS Vittnesmål om vad som händer i Ogaden finns bland befolkningen, det är inte så hemligt som Carl Bildt försöker få det till, menar debattören.   BEVISEN FINNS Vittnesmål om vad som händer i Ogaden finns bland befolkningen, det är inte så hemligt som Carl Bildt försöker få det till, menar debattören. Foto: ROBIN LORENTZ-ALLARD

Jag har tänkt mycket på det där som Carl Bildt sa i Almedalen tidigare i år, om att UD avrått från resor till Ogaden. Det är ju en rekommendation för turister. Men att säga så om journalister är konstigt. Och nu är det ju så att Etiopiens regering inte bara förbjuder journalister från att resa in i Ogaden, inte heller Human Rights Watch och andra människorättsorganisationer tillåts komma in i området. Det betyder förstås att regeringen har något att dölja.

Jag har själv rötter i Ogaden, där Johan Persson och Martin Schibbye greps. Jag förstår mer än väl att Etiopiens regering och oljebolagen vill dölja vad som pågår där.

Min egen familj flydde därifrån för länge sedan. Men eftersom jag har mina rötter där så är jag intresserad av att höra vad de som flytt därifrån nyligen har att säga om vad som pågår nu.

Ta till exempel min väninna, Istahin, som flydde år 2009 från en av områdets största städer, Qabridahare. Hon berättar att när oljeföretagen från västvärlden började komma så flyttades folk från områden där man trodde att det kunde finnas olja eller naturgas. Folk fick inte bo kvar och deras hem brändes ner. Allt blev ännu värre efter att kinesiska oljearbetare dödades i området år 2007.

 

Själv blev Istahan misshandlad och fängslad eftersom militären misstänkte att hon hade kontakter med ONLF, Ogadens nationella befrielsefront. De hade inga bevis, men hon fängslades i alla fall i nästan ett år och flydde sedan från landet.

Hennes kusin som bodde i en by utanför staden hann aldrig fly. Han mördades för att han anklagades för att vara medlem i ONLF, även det utan bevis. Efter att han dödats band soldaterna fast honom i dragkroken till en bil. Kroppen släpades bakom bilen under hela den timslånga färden in till stan och dumpades där för alla att beskåda.

Kusinens hud hade flagnat och kroppsdelar hade lossnat under färden. Hans kropp visades upp för att avskräcka andra från att samarbeta med rebellerna.

Liknande händelser inträffade redan innan oljebolagen kom till trakten. Under 2005 släpades ett tjugotal unga män ut från fängelset i staden. De kläddes av allt utom underkläderna och avrättades mitt i stan. Folk hörde skottlossningen och börjar springa mot platsen för att se vad som hände. Då sköt soldaterna mot dem och ytterligare flera personer dog. Det här såg Istahin med egna ögon.

 

Hon höll själv på att råka illa ut när det hände. För den som visade några känslor inför de döda blev själva misstänkta för att ha sympatier för rebellerna. När hon såg de döda började Istahan att gråta. Hon måste därför gömmas undan från soldaterna som uppmärksammade hennes tårar och sökte efter henne för att arrestera henne.

Förtrycket fanns alltså redan innan oljebolagen satsade år 2006. Vad som hänt är också känt bland dem som bor eller har släktingar i Ogaden. Jag vet inte om de som gjorde en CSR-undersökning för Lundin Petroleum räkning någonsin pratade med folk från trakten. Men gjorde det så borde de ha hört talas om den här händelsen år 2005 och andra liknande händelser.

Därför tycker jag att det är väldigt konstigt att utrikesministern uttryckte sig som han gjorde. Det var en av de dummaste saker jag har hört.

 

Fosiya Abdirahman
SENASTE NYTT

Visa fler