ÅSIKT

Ja! Det är fel att skylla krisen på euron

Carl B Hamilton, (FP): Viktigt att Sverige deltar i förhandlingarna

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Flera EU-länder följde inte unionens regler om budgetunderskott och skulder. Det, i kombination med finanskrisen, har lett till farligt stora skuldberg. Det, i sin tur, medför nu behov av åtstramningar i flera länder.

Några skyller krisen på euron. Men det finns länder både med och utan euron, och som befinner sig både i och utanför EU, som alla har stora underskott och skulder. Roten till underskott och skulder är en vettlös ekonomisk politik. Då går det illa, oavsett valuta.

EU-samarbetet har nästan alltid utvidgats eller fördjupats vid kriser. Det är vad jag tror sker även denna gång.

Sverige skadas av ekonomisk vanskötsel i vårt närområde, oavsett vilken valuta det landet har. Övriga EU-länder drar i dag liknande lärdomar som Sverige, utom Vänsterpartiet, gjorde efter krisen på 90-talet. Rådande regelverk för offentliga utgifter och inkomster måste stramas upp. På EU-toppmötet den 9 december togs därtill beslut om en ny ”stabilitetsunion” som innehåller mycket gemensamt med dagens svenska ­finanspolitiska ramverk.

Det nya samarbetet är öppet för alla­ ­EU-länder. Det har inget med frågan om Sveriges eurointräde att göra. Det handlar i stället om budgetkontroll. För Sverige, som inte har euron,­ ­­föreslås inga nya åtaganden. Exakt hur regelverket i övrigt ska se ut förhandlas för närvarande om. Det är viktigt att Sverige fullt ut deltar i dessa förhandlingar för att skydda våra intressen och ge vårt bidrag.

Folkpartiet anser att det är ­farligt att Europa i dessa svåra­ tider splittras och länder ställs mot varandra. Därför är det brittiska konservativa partiets nej till stabilitetsunionen för att lösa skuldkrisen en olycklig väg. Likaså landets nej till IMF-lån för krisländerna. I båda fallen har svenska Vänsterpartiet något otippat hamnat på samma linje som   Thatchers arvtagare

i London. 

Svensk medverkan­ för att lösa krisen har inget med vår egen ­valuta att ­göra. I stället handlar det om att bidra till lösningar på skuldkrisen. Därför bör vi också sitta med vid förhandlingsborden i Europa. ­Endast genom ett fortsatt starkt samarbete med så många av EU:s 27 medlemsländer som möjligt får Sverige­ ­bästa möjligheterna att påverka Sveriges och hela Europas framtid.

Den möjligheten ska vi ta. Sveriges­ stol ska inte stå tom när Europa ­bestämmer i viktiga ekonomiska frågor.

Carl B Hamilton

Riksdagsledamot och partiets ekonomiske talesperson

FAKTA

DEBATTEN

2011 skakades EU- och eurosamarbetet i grunden. Finns det en framtid för en gemensam valuta? Nej, menar Sjöstedt (V), euron är i sig en direkt orsak till den ekonomiska och politiska krisen. Jo, menar Hamilton (FP), roten till underskott och skulder är vettlös ekonomisk politik – oavsett valuta.