Debatt

Jag blir ursinning av hemmafrudebatten

Birgitta Stenberg: Långkok och cupcakes ett steg tillbaka

Författaren Birgitta Stenberg.Marika Lindbom

Stickning. Strumpstoppning. Långkok. Sopprecept. Sömnad. Hemmets lugna vrå förvandlad till lekplats för glada barn milt övervakade av Den Goda Modern. Hon bör finnas där dygnet runt som Ira Levins Stepford Wives i den strålande science fiction-romanen.

Plötsligt presenteras unga tjejer i teve och press som om de längtade efter att få leva likadant som sina mormödrar, sysselsatta med tidskrävande långkok och kakbak – ja, vad det än beror på, inte är det en spontan önskan som fått dem att vända sig från sin rättmätiga plats på arbetsmarknaden.

Det är något mycket värre än så. Märker inte flickorna att de hålls kvar i en omvårdande och pysslande roll i hemmet medan de förlorar möjligheten att utvecklas på andra områden?  Och inte får de heller uppleva omvärldens alla spännande kulturer. Patriarkatet försöker knuffa tillbaka kvinnorna flera steg i frigörelseprocessen.

I ett historiskt perspektiv har kapitalismen världens bästa ekonomiska strateger till sin tjänst. Kring riddarborgarna levde de utfattiga tjänande lantarbetarna, livegna eller till namnet fria. Med industrialismen samlades de förtryckta skarorna i usla bostäder kring fabrikerna. Senare knäckte kolonialismen de underkuvade ländernas sammanhållning genom slavhandel och krig. Utnyttjandet blomstrade.

Men de hårt utnyttjade männen överlevde genom en minimal fristad i sina hem där de i sin tur utnyttjade sina hustrur till att ge dem mat, värme och omsorg. Först med alfabetiseringen kunde socialismen organiseras, fackföreningar bildades och fick makt. Kvinnorna var uselt betalda men nu tog de en chans att försörja sig och stå på egna ben.

Visserligen var de fortfarande skambelagda om de inte rättade sig efter de gamla reglerna som frös kvinnorna ute från familjegemenskapen om de liksom männen ogifta levde ut sin sexualitet.

På 60-talet när jag bodde på Sicilien var detta fortfarande tydligt. En flicka jag kände hade ideligen blivit tilltalad av en man ute i samhället. Hon svarade aldrig. En dag slet han in henne i en portgång och våldtog henne. Hennes släkt följde öns gamla mönster, antingen måste hon gifta sig med mannen eller också var hennes far eller bror tvungen att döda honom.

Brodern hade lägre inkomst än pappan så han dödade mannen och rymde upp i bergen där han gömde sig i två år innan han kom tillbaka till byn. Där fängslades han någon månad medan alla hyllade honom för att ha bevarat släktens heder. Också systern var härmed rentvådd från skam.

Samma slags skam slog till mot en svenska på tidigt 1800-tal då hon blev våldtagen av fem ryska soldater i Norrland. De drog vidare medan hon bodde kvar i sin by där hon blev piskad på kyrkbacken för att ha begått hor, alltså haft samlag utan att vara gift.

Europas kvinnor slåss i dag för att få likalön och rörelsen växer. Männen värjer sig, kommer kvinnor in i deras yrken sjunker lönen drastiskt. Så var det när kvinnor blev traversförare och som i Ryssland läkare. EU:s industrier flyttar till låglöneländer bland annat i Afrika, Kina och Indien. I Europa växer arbetslösheten blixtsnabbt och kvinnorna är ofta först drabbade. Äldrevården, skolorna, sjukhusen, kommunerna, överallt avskedas kvinnor från yrken som stått för samhällsservice. Nu försöker kapitalet göra omställningen attraktiv genom att låta media dilla om att det finns en längtan tillbaka till hemmalivet hos flickor som utgör en stor del av de arbetslösa.

Det är nu, i dag, som kvinnokampen behövs mer än någonsin!

Birgitta Stenberg

FAKTA

DEBATTÖREN: Birgitta Stenberg, 79, är författare, urfeminist och har i flera böcker gjort sitt rebelliska och sexuellt frispråkiga liv till litteratur. Nyligen hade filmen om hennes liv "Alla vilda" premiär.

DEBATTEN: Den senaste tidens uppsjö av hursmorsbloggar har gjort långkok och cupcakes till brännheta politiska symboler. Vi måste se mekanismerna bakom denna "tanttrend", menar debattören.