Bara en av fyra tror att sänkta löner ger fler jobb

Svenska folket vill inte ha en låglönearbetsmarknad. De tror inte heller att låglönejobb är nödvändiga för att minska arbetslösheten.

Trots detta så tror de flesta att Sverige kommer att gå åt fel håll och få fler låglönejobb på grund av den politiska inriktningen. Människor känner oro inför framväxten av en låglönearbetsmarknad, den hotar dem själva och deras levnadsvillkor.

Det finns fog för oron. Fackligt förtroendevalda inom våra branscher möter dagligen människor som får fel lön, för låg lön, eller ingen lön alls, anlitade av obskyra företag som vägrar teckna kollektivavtal, vägrar avsätta pengar för försäkringar och pensioner eller endast anlitar så kallade ”f-skattare”, som konkurrerar om jobben under kollektivavtalsenlig lön. Brister i lagar och bestämmelser gör att detta kan fortgå. Inom byggsektorn finns en ständig problematik med svart arbetskraft och utländska företag som pressar ner löner och villkor på den svenska arbetsmarknaden. Den senaste i raden av skandaler avslöjades i Sollentuna, där ett flertal lettiska byggnadsarbetare tvingades tigga mat utanför sin arbetsplats – de fick 27 kronor i timmen av sin arbetsgivare.

Vi ser också hur många inom städbranschen, framförallt kvinnor, utnyttjas av mindre nogräknade arbetsgivare och tvingas slita omänskligt hårt för att kunna försörja sig. Samma problem finns även inom transport- och servicesektorn, bland annat inom callcenter-branschen, där ofta ungdomar utnyttjas.

I rapporten ”Lön för mödan” har fackförbunden inom 6F låtit Novus Opinion undersöka svenskarnas attityder till, och erfarenheter av, låglönejobb. Med låglönejobb menas jobb där lönen är så låg att det är svårt att försörja sig även om man jobbar heltid.

Rapporten visar att politiska förslag om sänkta löner saknar verklighetsförankring och väljarstöd. Rapporten grundar sig på 1000 intervjuer som Novus Opinion genomfört.

Regeringens linje har länge varit att med försämrad trygghet för alla och mindre stöd åt arbetslösa skapa ett tryck för att få människor att godta lägre löner. På kanslisvenska kallas det för ”sänkt reservationslön”. Reservationslönen är då den lägsta lön som någon är villig att jobba för. Under våren har flera regeringspartier dessutom profilerat sig med konkreta förslag på ytterligare sänkta lönenivåer.

De är på väg att skapa ett samhälle som ytterst få vill ha. Det finns ingen acceptans för en ”amerikansk” utveckling där arbetande fattiga tvingas ta flera olika låglönejobb för att klara sig.

Intervjuerna i undersökningen visar att det finns en grundmurad uppfattning kvar om att den som jobbar heltid ska ha en lön som räcker till försörjningen. Undersökningen visar också att svenska folket inte tycker att verkligheten lever upp till det idealet. Endast 11 procent instämmer helt och hållet i påståendet att ”I Sverige i dag är alla löner så pass höga att den som jobbar heltid har möjlighet att försörja sig på sitt arbete, oavsett yrke”.

63 procent ställer sig mycket eller ganska negativa till en utveckling med fler låglönejobb i framtiden. I undersökningen är en klar majoritet i samtliga inkomstskikt negativt inställda till fler låglönejobb. Bara var fjärde (26 procent) tror att det är nödvändigt med lägre löner för att sänka arbetslösheten, ett vanligt förekommande argument i debatten. Men trots att de flesta är negativt inställda till framväxten av en låglönemarknad så tror ändå de flesta, 51 procent, att vi står inför en sådan utveckling.

Regeringen bär ett tydligt ansvar för detta. 67 procent anser att regeringen har det största ansvaret för utvecklingen av låglönejobb. Allmänhetens intryck är att en politisk låglönearbetslinje drivs i Sverige, trots att ytterst få önskar detta. Situationen är förödande för förtroendet för politiken och dialogen mellan väljare och folkvalda.

Våra medlemmar verkar i en service- och byggnadssektor. På många arbetsplatser känns ett växande tryck från illojal låglönekonkurrens. Oseriösa arbetsgivare utnyttjar och bedrar arbetstagare med villkorsdumpning som följd.

Den kampen kan och vill vi ta för medlemmarnas skull. Därför startar vi nu inom 6F kampanjen ”Vilket samhälle vill du ha?”, som ska belysa utmaningarna och de vägval vi måste göra i Sverige. Vi accepterar inte att motarbetas av politiska förslag som sänker lönerna och undergräver villkoren.

Vi uppmanar regeringen:

att respektera att löneförhandlingar sköts bäst av parterna, nära verkligheten.

att hålla tassarna borta från lönebildningen: inga fler lönesänkningsförslag.

att byta arbetsmarknadspolitik: fokusera istället på att rusta människor med kompetens och utveckling för framtidens jobb.

Mikael Johansson, förbundsordförande, Målarna

Lars Lindgren, förbundsordförande, Transport

Johan Lindholm, förbundsordförande, Byggnads

Janne Rudén, förbundsordförande, SEKO

Jonas Wallin, förbundsordförande, Elektrikerna

Hans Öhlund, förbundsordförande, Fastighets