ÅSIKT

Högre lärarlöner ger bättre skolresultat

Svenska elever förlorare när lärarnas löner hålls nere

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vad är det egentligen som skapar en bra skola? Internationell forskning pekar på att den viktigaste framgångsfaktorn i skolan är en skicklig lärare. Nya studier har också gjorts på de stora skillnaderna mellan lärarlöner i OECD-länderna och deras betydelse för skolresultaten. Forskarna Dolton och Marcenaro-Gutierrez visar att det finns ett tydligt samband mellan de löner som ett land betalar sina lärare och hur väl landets elever presterar på de internationella kunskapsundersökningarna. 

Forskarna menar att orsaken till detta handlar om att löneläget påverkar vilka studenter som väljer att bli lärare och vilka som väljer att stanna kvar som lärare. Om lönen är högre kan väl lämpade studenter som i dag väljer bort läraryrket attraheras, samtidigt som lärare som överväger eller redan valt andra karriärvägar skulle kunna lockas att stanna kvar eller återvända.

Samtidigt syns det tydligt i Dolton och Marcenaro-Gutierrez internationella jämförelser att svenska lärare presterar bättre än sin lönenivå. Om de skulle få betalt i likhet med de resultat som de svenska eleverna presterar i de internationella undersökningarna så skulle de tjäna 10 000 kronor mer i månaden.

En förklaring till dessa forskningsresultat kan vara att en stor andel av dagens svenska lärarkår har sökt sig till skolan när lärarlönerna var högre. De sjunkande relativlönerna får dock till följd att dagens lärare söker attraktiva jobb på andra håll, samtidigt som unga väljer att inte bli lärare.  Idag har redan 15 procent av de utbildade lärarna lämnat läraryrket samtidigt som fyra av tio lärare funderar på att lämna det. Detta kombinerat med att var fjärde lärare går i pension inom tio år, bidrar till en lärarbrist på mer än 43 000 lärare redan om åtta år, enligt SCB. Läget är akut.

I flera decennier har lärare tappat i lön gentemot andra jämförbara yrkesgrupper med lika lång utbildning. Lönen som andel av BNP per capita för en lärare i grundskolans senare år har sjunkit från 1,07 1999 till 0,96 år 2009. När det gäller svenska löner i allmänhet syns inte samma minskning. Medellönen ligger i dag - och låg för tio år sedan - knappt på nivå för BNP per capita.

Den svenske grundskoleläraren har alltså under de senaste tio åren gått från att ha ungefär tio procent över den svenska medellönen till att knappt ha medellönen. I ljuset av denna nya forskning är det här ett problem som på sikt kan sänka de svenska utbildningsresultaten än mer. Höjda lärarlöner bidrar till bättre studieresultat – och alla kan nog vara överens om att de svenska studieresultaten behöver bli ännu bättre.

Lärarförbundets uppfattning är att det skickliga lärararbetet ska belönas. Det ökar i sin tur elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen. När Dolton och Marcenaro-Gutierrez konstaterar att lönen är viktig för lärarnas kvalitet sätter de fingret på något viktigt och alltför lite diskuterat i Sverige- att gott lärararbete ska löna sig

Nu fortsätter lärarnas avtalsrörelse och medling tar vid för 210 000 lärare. Samtidigt står Sverige inför en nationell lärarkris. Läraryrkets status måste höjas för att rekrytera nya lärare och behålla kompetens. Rent krasst handlar det om att lärarna måste få mer än andra under en längre tid. Höjda lärarlöner är ett allmänintresse om vi ska ha duktiga lärare även i framtiden som ska utbilda Sveriges framtida ingenjörer, läkare och entreprenörer.

Eva-Lis Sirén

Lärarförbundets ordförande

FAKTA

Debatten

Elever i länder där lärare är välavlönade presterar bättre än elever i länder där lärarlönerna är låga. Det visar nya studier som jämför sambandet mellan skolresultat och lärarlöner i OECD-länder. För att läraryrket ska bli attraktivt för toppkrafter i Sverige måste lönerna upp, menar Lärarförbundets ordförande.