ÅSIKT

EU borde satsa på rymden istället för på jordbruk

Debattören: Rymdforskningen gör världen bättre – och kan ta oss till nya världar

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Nyligen dog människan som satte den första foten på månen, Neil Armstrong. Den 20 juli 1969 blev han den första människan att sätta sin fot på en annan himlakropp. Ett minst sagt historiskt steg för mänskligheten.

Armstrong var den första människan att sätta sin fot på månen och att dö på jorden, men vem ska bli den första att födas på jorden och att dö på en annan himlakropp? Jorden kan inte vara slutdestination för mänskligheten. Det borde finnas något mer. Men framstegen går segt. USA som var ledande inom rymdforskning har sedan kalla krigets slut dragit ner på sina rymdsatsningar. En internationell trend med mindre satsningar är inget vi vill se.

Utan en framsynt rymdpolitik hade vårt vardagsliv varit svårare och osäkrare. Många av det förra århundradets största upptäckter kom som biprodukter av de stora rymdprogrammen.

1990 skickades rymdteleskopet Hubble upp i rymden. På ena spegeln fanns ett konstruktionsfel som upptäcktes först efter att teleskopet var uppskickat. Forskarna fick därför utveckla en digital bildbehandlingsteknik som gjorde de suddiga bilderna tydliga. Denna bildbehandlingsteknik visade sig vara användbar vid undersökning av bröstcancer. Sedan 1994 har denna teknik använts vid undersökning för att tidigare kunna upptäcka bröstcancer.

För att klara av att pumpa ut bränsle i rymdraketerna blev NASA tvungna att ta fram en ny typ av bränslepump. Till sin förvåning upptäckte en hjärtkirurg att denna pump kunde modifieras och användas som hjärtpump hos människor med hjärtsvikt. 2003 började hjärtpumpen opereras in i människokroppen och sedan dess har hjärtpumpen hållt över 400 människor vid liv. Listan över rymdteknik som blivit vardagsteknik kan göras mycket längre.

Rymdforskning är dyrt och komplext. Sverige ensamt klarar inte själva att hålla ett eget rymdprogram, det skulle knäcka våra statsfinanser. Däremot passar sig EU-samarbetet utmärkt för helomfattande forskningsprogram med rymdambitioner. Pengarna finns. Det handlar bara om att prioritera.

Rent konkret kan rymdforskningen finansieras genom att flytta över de verkningslösa jordbrukssubventionerna till rymdutveckling. Att det i dag slussas pengar till ineffektiva jordbruk i Belgien och Frankrike är som att pumpa in statligt riskkapital i en Saab-fabrik. Omkring 40 procent av hela EU:s budget går till att stödja bönder och företagare på landsbygden. Det är enorma summor. Dessa subventioner ger dessutom skruvade incitament för bönderna. Ofta tjänar bönderna mer på att låta sin mark ligga i träda än att odla i marken.

Vi ska flytta över jordbrukssubventionerna till att finansiera rymdforskning. Vi vill se en radikal ökning av satsningarna på Europas rymdprogram och forskningsinstitut. Långdistanstransport och – på lång sikt – bosättning i rymden skall vara särskilt föremål för rymdforskningen. Vi vill satsa på att underlätta rymdforskning, även inom privat sektor, och bejaka vetenskapliga synergieffekter genom att öppet redovisa forskningsresultat för allmänheten.

Genom ambitiösa drömmar och storslagna visioner gavs Neil Armstrong möjlighet att vara den första människan som besökte en annan himlakropp. Han ska ses som startskottet på den kommande kaskad av mänskliga framsteg i universum.

Gustav Nipe

Förbundsordförande Ung Pirat