Debatt

Det är vi vuxna som kan stoppa nätmobbningen

FAKTA

DEBATTÖRERNA: Johanna Nilsson. Författare, aktuell med boken Gilla ”Hata Horan!”, ett samarbete med Friends och Pocketförlaget.

Lars Arrhenius. Generalsekreterare på Friends.

DEBATTEN: Nätet är på många sätt fantastiskt men för mobbade barn har det blivit ännu en arena för kränkningar. Dagens debattörer uppmanar vuxna att bättre sätta sig in i barnens liv på nätet, och vill bland annat att blivande lärare utbildas i hur de hanterar mobbning, också den på nätet.

Ett barn sitter framför datorn och blir misshandlat. Slagen kommer tätt. Över själen breder blåmärken ut sig. Sår, stickor, bett. Alla tycks gilla att dissa. En ”Hata horan”-grupp startas och antalet medlemmar ökar fort. Lögner och förtal sprids. Smygtagna bilder och filmer läggs upp. Barnet gråter och stänger av datorn. Vet att i morgon vet hela skolan vem som är värsta horan.

Det här barnet är inte ensamt. Var sjätte elev i årskurs fyra har drabbats av nätmobbning visar ny forskning från Göteborgs universitet, och enligt en undersökning från Symantec tidigare i år har 36 procent av Sveriges barn och unga haft en allvarligt negativ upplevelse på internet. De har mottagit olämpliga bilder från en främling, blivit mobbade eller fallit offer för nätbrott.

 

Internet och sociala medier innebär fantastiska möjlig­heter till möten och kommunikation mellan människor. Många – unga som gamla – hittar nya sammanhang och gemenskaper som inte hade varit möjliga utan nätet. Men nätet kan även vara en otrygg plats. Inte minst därför att det är en högst verklig plats för många barn och unga. De har vuxit upp med cyberspace. De vet att man kan få huvudet nertryckt i toaletten också där. Just det är något som många av oss vuxna tycks ha svårt att förstå. Att det är på riktigt, det som sker på nätet. Så i stället för att kavla upp skjortärmarna och agera, stoppar vi huvudet i sanden och hoppas att problemet näthat löser sig av sig självt.

Men det är vi vuxna som måste dra gränserna. Det är vi som måste vara goda förebilder genom att själva sluta hata, dissa, kränka och vara anonyma fegisar som aldrig i livet skulle rapa upp samma elakheter som vi nu gör, om vi stod öga mot öga med den vi skriver till eller om. Som föräldrar måste vi skaffa oss kunskap om vad barnen gör på nätet. Vi måste prata med barnen om vilka sidor de använder och hur kulturen ser ut där. Vi måste veta vad vi ska göra om kränkningar sker. Ett nära och effektivt samarbete mellan hem och skola måste också till, då internet suddar ut gränsen mellan dessa världar.

 

Kränkningar som sker via nätet är ingen egen form av mobbning. Nätet är bara ytter­ligare en arena där det kan ske. Men det är en arena som många vuxna inom skolan har bristande kunskaper om. För att kunna förebygga och stoppa nätmobbning krävs att alla som jobbar inom skolan har en grund­läggande förståelse för nätet och mobiler; vilka sidor eleverna är på och vilka tjänster som används. De behöver dessutom kunskap om hur man bör agera både förebyggande och akut när det gäller kränkningar på nätet.

Politikerna då? Vi vill att de:

Tydliggör att det ingår i skolans uppdrag att arbeta mot nätmobbning.

För detta ändamål öronmärker pengar till framför allt skolan, men också till ungdomspsykiatrin, föräldra-, idrotts- och fritidsföreningar.

Inför obligatoriska kurser på samtliga lärarutbildningar i hur man arbetar förebyggande och akut mot kränkningar, där även nätmobbning inkluderas.

 

Att agera mot nätmobbningen kommer att löna sig på såväl kort som lång sikt. En rapport från Brottsförebyggande rådet från tidigare i år visar att regelbundna kränkningar i skolan ökar risken att bli deprimerad senare i livet samt att det finns ett starkt samband mellan att mobba i skolan och att begå brott senare i livet.

Mobbning är ett samhälls­problem och det är hög tid att vi börjar behandla problemet så. Samtidigt får vi aldrig glömma det enskilda barnet. Varje barn som utsätts för mobbning och näthat är ett för mycket.

 

Johanna Nilsson

Lars Arrhenius

GE OSS FEEDBACK
MEST LÄST