Debatt

Debattörerna: Inför en vegetarisk dag på våra sjukhus

Vi bör äta mindre kött – för klimatets och hälsans skull

MÅSTE ÖKA En mer balanserad kost med en minskad mängd kött kan halvera de totala utsläppen från maten, skriver debattörerna.
MÅSTE ÖKA En mer balanserad kost med en minskad mängd kött kan halvera de totala utsläppen från maten, skriver debattörerna.

Det finns många skäl för den rika världen att minska konsumtionen av kött: global brist på odlingsbar mark, utsläpp av växthusgaser och folkhälsan. I den omställningen bör den offentliga verksamheten i kommuner och landsting vara drivande.

Vår överkonsumtion av kött bidrar till allvarliga miljöproblem. Produktion av kött kräver mycket mer mark än motsvarande produktion av vegetabilier. Av den energi som nötkreaturen konsumerar blir bara 2 procent kvar som ätbart kött, för grisar 10 procent. Siffran för kyckling är 15 procent. Resten försvinner bland annat som kroppsvärme.

Ungefär 70 procent av världens jordbruksmark används till foderproduktion och bete. Köttproduktionen orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Det handlar om lustgas som bildas när åkermarker gödslas, samt metan som bildas i kors magar och i gödselhanteringen. Dessutom är expansionen av åker- och betesmark en av de viktigaste drivkrafterna till skövlingen av tropisk regnskog. En skövling som leder till såväl förlust av biologisk mångfald som utsläpp av koldioxid.

Omkring 25 procent av den genomsnittliga svenskens klimatavtryck kommer från maten. Kycklingkött orsakar omkring 4 gånger högre utsläpp än motsvarande mängd bönor, nötkött omkring 40 gånger högre utsläpp än ­bönorna. En mer balanserad kost med en mindre mängd kött kan halvera de totala utsläppen från maten. Samtidigt behöver jordbrukspolitiken stödja en utveckling där betande djur föds upp på gräs och huvudsakligen utnyttjar sådana marker som inte kan odlas.

Forskare och hälsomyndigheter i många länder, som till exempel Storbritannien, är eniga om att individens årskonsumtion av rött och bearbetat kött bör ner till under 20 kilo, det vill säga mindre än ett halvt kilo per vecka. Nyligen publicerades en studie (Pan et al) i vilken man under nästan 30 år följt över 120 000 personer. Studien konstaterar att risken för en för tidig död i sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdom ökar med 13 procent för varje daglig portion obearbetat rött kött och så mycket som 20 procent för varje daglig portion charkuterivaror som till exempel korv och bacon.

Enligt WHO Bulletin 2005 orsakar för lågt intag av frukt och grönt över 2,5 miljoner dödsfall årligen och enligt Cancer Research UK 2005 anges samma faktor vara den näst viktigaste livsstilsorsaken till utveckling av cancer hos brittiska män. Att utöver en minskad köttkonsumtion även arbeta för ett ökat intag av frukt och grönt blir därför också ett kraftfullt bidrag till en bättre folkhälsa.

Det åligger våra folkvalda politiker att ta ett konkret ansvar för landstingens och kommunernas miljöpåverkan. Det har man tidigare gjort vad gäller bland annat läkemedlens miljöpåverkan där Stockholms läns landsting är världsledande. Landstingets program ”Miljöutmaning 2016” är styrande för all landstingsfinansierad verksamhet och slår fast att landstinget ”ska” vara miljöeffektivt genom att ”öka andelen livsmedel med låg klimatpåverkan”.

Det finns ett utvecklat pedagogiskt koncept för minskad köttkonsumtion som kallas köttfri måndag. Det innebär att den vegetariska rätten får en central plats på menyn och att informationsmaterial finns tillgängligt. Det har med framgång införts på cirka 900 sjukhus i USA. Köttfri måndag är även helt i linje med de nya nordiska kostråden.

Låt våra sjukhus och vårdinstitutioner vara ledande inte bara när det gäller botande av sjukdom, utan också i arbetet att konkret visa hur sjukdom kan förebyggas och miljö­påverkan minimeras genom en grönare matsedel.

 

Jonas Paulsson, intiativtagare Köttfri måndag

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Stig Bengmark, forskare Hon Visiting Professor Londons Universitet

Pernilla Berg, nutritionst och med. doktor i toxikologi

Annika Carlsson-Kanyama, forskare

Fredrik Hedenus, forskare energi och miljö, Chalmers

Claude Marcus, professor, Karolinska institutet

Jan Rapp, biträdande överläkare, ordf Biogasakademin

Elin Röös, doktorand, Sveriges Lantbruksuniversitet

Michael Sjöström, forskare, Karolinska institutet

David Stenholtz, specialistläkare onkologi

Heidi Stensmyren, 1:e vice ordförande i Läkarförbundet

Gunhild A Stordalen, läkare, verkställande direktör i GreeNudge, styrelsemedlem i European Climate Foundation

Åke Wennmalm, professor, legitimerad läkare

FAKTA

■ DEBATTEN: En minskad köttkonsumtion skulle både minska människan påverkan på klimatet och risken att vi blir sjuka i cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, skriver dagens debattörer, som tycker att kommuner och landsting ska gå före och införa en köttfri dag.