Aftonbladet
Dagens namn: Gudrun, Rune
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Startsidan / Debatt

Allt fler utrikes födda har ett jobb att gå till

Debattören: Rut- och jobbskatteavdragen har skapat jobb

Integrationen på arbetsmarknaden fungerar allt bättre – och en av orsakerna är rut-avdraget, skriver dagens debattör.   Integrationen på arbetsmarknaden fungerar allt bättre – och en av orsakerna är rut-avdraget, skriver dagens debattör. Foto: Colourbox
Li Jansson, 28, är nationalekonom på Svenskt Näringsliv. Aktuell med rapporten ”Ikapp, men ändå efter – integrationspolitikens nya paradox”.   Li Jansson, 28, är nationalekonom på Svenskt Näringsliv. Aktuell med rapporten ”Ikapp, men ändå efter – integrationspolitikens nya paradox”.

Att arbete är nyckeln till integration är inget nytt, men allt för ofta i samhällsdebatten handlar det om problemen med att utrikes födda inte har arbete. Det är dags att vi också börjar uppmärksamma de positiva tecken som finns. För faktum är att integrationen på arbetsmarknaden fungerar allt bättre.

Sedan finanskrisen har medel­arbetstiden utvecklats snabbare bland de utrikes födda än bland de inrikes födda. Under 2010 och 2011 gick de sysselsatta utrikes födda om de inrikes födda i medelarbetstid per vecka. Utrikes födda arbetar nu 30,6 timmar i veckan jämfört med 30,3 timmar bland inrikes födda, enligt SCB.

Det kan låta som obetydliga skillnader men utvecklingen är ett trendbrott framför allt bland utrikes födda män, som fram tills finanskrisen arbetade färre timmar än de inrikes födda. Sedan tidigare har utrikes födda kvinnor en högre medelarbetstid än de inrikes, men där har de senare kommit ikapp under senare år. Orsaken är att inrikes födda kvinnor var den enda grupp vars medelarbetstid inte minskade under den ekonomiska krisen.

Det finns flera skäl till att arbets­tiden ökat bland de utrikes födda. Dels är det reformer som i sig ökat arbetsutbudet, till exempel rut- och jobbskatteavdrag. Dels så har andelen heltidsarbetande ökat kraftigt. Sedan 2007 har andelen heltidsarbetande ökat med 1,2 procentenheter bland inrikes födda och med 1,9 procentenheter bland utrikes födda. Särskilt positivt är att det ökade heltidsarbetandet bland utrikes födda inte påverkades av den ekonomiska krisen.

Men även om integrationen har förbättrats bland de invandrare som har ett jobb är det fortfarande många som helt saknar arbete. I Sverige har åtta av tio inrikes födda ett arbete, jämfört med bara hälften av de utomeuropeiskt födda. Gapet i sysselsättning består över tid, och minskar endast marginellt i goda tider. Det tyder på att det krävs mer än att konjunkturen vänder för att råda bot på problemet.

I andra länder, som Storbritannien och Nederländerna, är många fler i arbete även bland de som invandrat från låginkomstländer. Ett annat land som utmärker sig är Tyskland, där arbetslösheten bland utrikes födda har halverats (!) sedan 2005. Sverige kan lyckas lika bra, men då krävs ett bättre företagsklimat så att det skapas fler och växande företag.

En ny studie visar att om tio procentenheter fler skulle arbeta i det privata näringslivet skulle sysselsättningen bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna öka med sex procentenheter. Att förbättra företagsklimatet bara i landets kommuner kan skapa upp till 275 000 nya jobb.

Det är ingen slump att Trosa, som utsågs till årets integrationskommun av tidningen Fokus, också ligger i topp vad gäller företagsklimatet. På samma sätt hänger integrationsproblemen i kommuner som Södertälje, Eskilstuna och Malmö samman med brister i företagsklimatet.

Integrationen är ett prioriterat samhällsområde. Men politikerna har missat att invandringen måste gå hand i hand med en arbetsmarknad som anställer. För att ställa krav på egen försörjning krävs att det finns fler jobb. Då krävs ett politiskt ledarskap och reformer som gör det enklare att starta och driva företag.

Bara så kan vi behålla ett öppet samhälle där det inte är ens födelseland som avgör om man får ett arbete.

Li Jansson
SENASTE NYTT

Debatt

Visa fler