ÅSIKT

Lärarförbunden: Vårt arbete med att höja lärarlönerna fortsätter

Nya avtalet ska bara ses som ett viktigt första steg mot en uppvärdering av läraryrket.

Sveriges lärare har fått en nytt avtal.
Foto: SCANPIX
Sveriges lärare har fått en nytt avtal.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sveriges lärare har efter hårda förhandlingar och medling till slut fått ett nytt avtal. Men vi nöjer oss inte med det.  Nästa steg är förhandlingar och löneöversyn i varje kommun. Vi kommer nu att intensifiera trycket på varje kommun att göra ännu mer. Nu måste kommunerna bekänna färg. Kommunpolitikerna kommer under många år framöver att behöva prioritera lärarnas löner.

Vi har i årets avtalsrörelse krävt att lärarna ska få mer än andra. Det får vi nu. Läraravtalet ger oss en löneökning på 4,2 procent 2012, och ett retroaktivt engångsbelopp på i genomsnitt 9000 kronor för i år. Det är ett första steg mot en uppvärdering av läraryrket.

Men detta första steg har definitivt inte avvärjt den nationella lärarkrisen. Den bankar fortfarande på dörren. Nu är det upp till bevis för politikerna. Ska de kunna stoppa den negativa utvecklingen måste lönerna upp, så att skolan kan locka nya lärare och behålla dem man har. Även den komplexa frågan om lärarnas arbetstid och arbetsvillkor återstår att lösa. Det är viktigt att kommunerna redan nu tar ansvar för att göra läraryrket till det framtidsyrke det bör vara, och att man visar att man klarar av att fullfölja uppvärderingen av lärarna även när avtalet är sifferlöst år tre och fyra. Annars kommer kritiken att vara kraftig.

Låt oss vara tydliga: om kommunpolitikerna inte tar det ansvaret, så tvekar vi inte att säga upp avtalet i förtid.

SCB beräknar en lärarbrist på 43 000 lärare om åtta år. Det är svårt att fylla stolarna på lärarutbildningarna eftersom unga väljer bort läraryrket till förmån för yrken med bättre betalt. Dessutom överväger idag 80 000 lärare att lämna yrket. Huvudorsaken är de låga lönerna.  Om vi inte har några lärare i skolan vem ska då utbilda framtidens ingenjörer, läkare och entreprenörer? Här måste kommunpolitikerna ta sitt ansvar. Sverige har inte råd med kommuner som snålar med lärarnas löner och orsakar fortsatt lärarbrist.

Utan en långsiktig uppvärdering mot högre lön sker ingen statushöjning av yrket. Utan statushöjning fortsätter kommunerna att år efter år missa många av de mest begåvade unga som framtida lärare. Dessutom kommer de många tusen duktiga lärare som varje dag gör stordåd i skolan att lämna yrket.

Höjda lärarlöner handlar alltså om elevernas rätt att få de bästa lärarna till klassrummen. Det är så vi vänder de sjunkande kunskapsresultaten i skolan. Forskningen är entydig - bra lärare är den enskilt viktigaste faktorn för en bra skola.

Höjda lärarlöner handlar därmed om niondeklassarna som i dag lämnar grundskolan utan godkända betyg. Varje elev som inte når kunskapsmålen är ett misslyckande. Det innebär stora konsekvenser för den enskilde eleven som redan vid 15 års ålder riskerar att hamna utanför chansen till ett utvecklande arbete och framtida valmöjligheter.

När tusentals elever lämnas i sticket och fortsätter gå ut grundskolan utan nödvändiga kunskaper är det dessutom mycket kostsamt för samhället. Skolmisslyckanden har ett högt pris av utanförskap och ungdomsarbetslöshet.

Så frågan är: har Sverige råd att inte långsiktigt investera i sina lärare? Rimliga lärarlöner är inte främst ett problem för lärarna eller skolan. Bra lärare är viktigt för hela Sveriges framtid. Lärarna har nu sagt ja till ett första steg mot en uppvärdering av läraryrket. Kommunpolitikerna måste nu säga ja till lärarnas lönekrav flera år framöver.  I varenda kommun finns det politiker med makt att påverka lärares löner. Vi kommer inte att ge dem någon ro.

Eva-Lis Sirén

Metta Fjelkner

FAKTA

DEBATTÖRERNA: Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet.

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.