ÅSIKT

Lönebestraffning ger oss inte bättre lärare

Foto: Colourbox
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det finns mycket som behöver bli bättre i många av Stockholms skolor. Det finns säkert också sätt att använda löneincitament för att inspirera till pedagogisk utveckling. Men vilken forskning stödjer att kollektiv bestraffning genom sänkt lön leder till att enskilda individer känner stöd i arbetet att förbättra och utveckla det som inte fungerar tillräckligt bra? Vilka studier pekar på att skickliga lärare känner förtroende för en arbetsgivare som inte ser till den enskildes faktiska arbete och kompetens, utan beordrar lönesättning i klump?

I Stockholm har utbildningsförvaltningen valt ut sju till åtta enskilda skolor utifrån att de visat god måluppfyllelse, “en välskött skola”. Dessa får därför 0,5 procent extra att lägga på lärarlöner. Där resultaten enligt förvaltningen ser dåliga ut ska i stället en 0,5 procent lägre genomsnittlig lön sättas. Vi ställer oss mycket tveksamma till hur detta kan ses som en fungerande utvecklingsstrategi från utbildningsförvaltningens sida. 

Skolan, och skolor, kan – och måste – bli ännu bättre. Och lärarna är nyckelpersoner i detta arbete. Men kommer skickliga lärare i staden att söka sig till skolor där man kan vara viss om en lägre lön? Kommer skickliga lärare som arbetar på skolor som förpassats till strykklass vilja stanna kvar där? Vilka förutsättningar till långsiktig utveckling skapar det på de lågklassade skolorna?

“Det är inte så jättestora skillnader”, hävdar grundskoledirektör Håkan Edman i en intervju i P4. Nej, varken lärares generella löneutrymme eller de procentsatser som diskuteras ger utrymme för några stora summor eller stora skillnader. Därför blir små skillnader viktiga signaler om vad som ska premieras. Och det som ska premieras i Stockholms stad är i och med det här beslutet inte att som lärare ta ansvar för och arbeta för pedagogisk utmaning och utveckling, oavsett vilken skola man tjänstgör på. Det som ska premieras i Stockholm är att hamna i det vinnande laget, och att stanna där.

Det beslut som utbildningsförvaltningen nu meddelat kan inte uppfattas som annat än en kollektiv bestraffning av de lärare som arbetar på skolor som ännu inte nått tillräckligt goda resultat. Detta trots att mycken skolforskning och många rapporter, visar att skillnaderna mellan olika klassrum i samma skola ofta är mycket större än skillnaderna mellan olika skolor. Enskilda pedagoger gör skillnad. Var de än jobbar.

Vad händer om detta genomförs? Kommer glädjebetyg att sättas för att det är snabbaste/enda sättet att få ett välförtjänt lönelyft?  Kommer skickliga lärare att lämna skolor som pekas ut som underpresterande? Kommer elever och föräldrar aktivt söka sig bort från dessa skolor? Vilken signal förmedlas till elever och föräldrar när utbildningsförvaltningen pekar ut vissa skolor som sämre än andra?

Vi förväntar oss att Stockholms stad omedelbart drar tillbaka sin strategi att genom tveksamt grundade grupprelaterade straffsatser på lärares löner försöka driva utveckling av god pedagogik. Premiera i stället skickliga lärare, gör det på goda grunder och arbeta med utvecklingsstrategier som kan lyfta verksamheten i stället för att sänka den. Det är en utvecklingsstrategi för framtiden, och för “en skola i världsklass”.

Anna-Karin Frisk, Sv/SO-lärare/doktorand, Hässelbygårdsskolan

Björn Kindenberg, SO-lärare, Hässelbygårdsskolan

Eric Drake, SO-lärare, Vinstagårdsskolan

Fredrik Nygren, SO/Sv-lärare, Vinstagårdsskolan

Fredrik Eriksson, Ma/NO/Tk-lärare, Vinstagårdsskolan

Janna Scheéle, Lärarcoach, Utbildningsförvaltningen

Katarina Lycken Rüter, Sv/Re-lärare, Östra Reals gymnasium

Tove Mejer, Sv/Fr-lärare, Nya Elementar

Annelie Drewsen, SvA/Sp-lärare, Ross Tensta gymnasium

Anna Östman, SO/En-lärare, Vasaskolan.

Karin Brånebäck, 1-7 lärare, Erikslundsskolan/Täby

Cecilia Sjöström, rektor och svensklärare, Industritekniska Gymnasiet

FAKTA

Debatten

I Stockholm ska skolor som visat goda resultat få mer pengar att lägga på lärarlöner. Dagens debattörer är kritiska till beslutet och menar att det kan leda glädjebetyg sätts och att skickliga lärare inte söker sig till skolor som räknas som underpresterande.