Debatt

Tack Sverige för att vi fick en ny framtid

50 svenskar med rötter i forna Jugoslavien: Vi är flyktingarna ni tog emot på 90-talet

I kväll kommer vi, som kom hit under kriget 1991–1995 från framför allt Bosnien men också andra delar av forna Jugoslavien, att uppmärksamma 20 års vistelse i Sverige. Många minns säkert verkligheten vi flydde ifrån. Ett brutalt krig mot civila, etnisk rensning, våldtäktslägren, belägringen av Sarajevo, folkmordet i Srebrenica... Bilderna har etsats in i mångas minne. Åttiotusen bosnier kom hit.

 

Tillsammans med Tyskland var Sverige det land som tog emot flest bosnier. Vi vill visa vår tacksamhet. Och vår beredvillighet att tillsammans med er bygga det framtida Sverige.

Många hävdade att landet inte kunde ta emot så många. Men det gick bra. Till exempel uppnådde de bosnier som kom till Småland 90-procentig sysselsättningsnivå efter bara 5–6 år, väsentligt mer än det svenska genomsnittet på 78 procent vid samma tid. Gruppen i övrigt har också haft relativt hög sysselsättningsnivå. Varför?

 

Förmodligen för att ett antal omständigheter som spelar roll för integrationen var gynnsamma: många hade en bra utbildning. Arbetsgivare hyste tilltro till den. Det gjorde att så fort man lärt sig språket var man ”anställningsbar”. Vi hade redan landsmän, arbetskraftsinvandrare som kom hit på 50- och 60- talen, i landet. Dessa människor utgjorde en brygga till samhället och hjälpte till att hitta i myndighetssverige.

 

Slutligen gjorde omständigheterna att en känsla av tillhörighet utvecklades snabbt. Många kom från oerhörda krigsupplevelser och att återvända var inget man funderade på.

Det gjorde att många packade upp sina koffertar och förvandlade Sverige från en tillfällig tillflyktsort till ett permanent hem. Vi hoppas att vi i och med det vägrade leva offerrollen.

 

Bosnierna är naturligtvis inte de enda som har lyckats. Andra grupper och individer har redan visat att integrationen kan fungera. Men tyvärr har inte alla lyckats. Därför måste vi hjälpas åt, identifiera de problem som finns och åtgärda dem. De som saknar tillräcklig utbildning måste få hjälp att utbildas. För de som inte förmår det av olika skäl, måste vi skapa jobb som inte kräver utbildning. Utanförskap är inget bra alternativ, tro oss. Validering kan minska osäkerhet om utländska utbildningars värde, samhällsorientering kan hjälpa dem som inte hittar i Sverige. Slutligen, glöm inte, det är inte grupper utan individer som integreras.

 

Vi är i dag många bosnier i detta land. Vi hoppas att vi har bidragit till ett bättre, rikare land. Att vårt exempel visar att det inte måste gå dåligt. Inte ens när man tar emot många människor. Det skapar förhoppningsvis en känsla av hopp, nu när vi alla behöver det. Förknippas integrationen, migrationen och livet i det nya landet med en känsla av förlust på någon sida, är det lätt att grupper ställs mot varandra. Vi hoppas bidra till motsatsen.

 

Tack för att vi fick chansen att bygga våra nya liv här. Sådana tack hörs alldeles för sällan. Integrationspolitiken är opersonlig, förvandlad till lagar och förordningar. Men vi är de där flyktingarna ni tog emot. Vi är naturligtvis medvetna om att asyl- rätten är en rättighet. Men faktum är att många länder lyckades komma runt det.

 

Med våra gamla och nya familjer, med våra barn, med våra jobb och intressen, med våra traditioner, även med våra fel och brister, är vi nu en del av Sverige. Det har blivit vårt land. Vi delar detta lands kollektiva minne, vi påverkar vår gemensamma framtid och vi tar ansvar för den. Och vi hoppas att vi kan bidra till att även andra får den hjälp vi fick.

 

Jasenko Selimovic

politiker, statssekreterare (fp)

Nihad Bunar

Professor i barn- och ungdomsvetenskap, SU

Vera Veljovic

skådespelare

Sasja Beslik

VD Nordea Fonder

Jasenko Omanovic

riksdagsledamot (S)

Cecilija Simic Rihtnesberg

innovatör

Irfan Koldzo

manager Ericson

Adis Murtic

forskare, Handelshögskolan

 

Anna Ibrisagic

europaparlamentariker (M)Adnan Berberovic

ingenjörLarisa Aganovic

statsvetareSpomenska Corhodza

sjuksköterskaAdimir Muhic

leg. psykologAlisa Bosnic

 journalist, nyhetschef VLTMidhat Ajanovic

filmpedagog/författareArmin Hadzic

 strateg för digitala medier, SoluzionDanijel Simunovic

key account manager, Bytbil.comAzra Habibovic

forskare, ChalmersAida Hadzialic

kommunalråd (S), HalmstadEdin Bahtijaragic

musiker/producentVernisa Rejhan

leancoach, TelgeAlen Musaefendic

skribentAdemir Zilic

 Ordförande liberala studenter LinköpingManuela Potocnjak

Corporate FinanceNedim Kirlic

statsvetare/debattörIvan Radulovic

teknik och underhållschef VolvoSinisa Kedza

koordinatör för internationellt samarbete, FIFHKatarina Misita Stensson

 arkitektZvonimir Markic

Sales Engineer, InterouteMarina Ferhatovic

journalist/författare;Boris Kalanovic

resurslärareBianca Muratagic

operasångerska och sångpedagogLejla Cengic

arkitektHaris Mehmedovic

manager, ÅF EngineeringIda Dzanovic

möbeldesignerFerid Jusufovic

behandlingsassistentSelena Svilar

juristSunita Corhodza

statsvetareHaris Grabovac

skribentSamra Kuljuh

civilekonomAnis Babajic

System Engineer, Ericsson ABMarina Ferhatovic

journalist/författareAjla Timbrant

entreprenör och Controller Bonnier TidskrifterAdi Rupic

entreprenörNeira Balic

controllerNedim Balic

equity traderVesna Cengic Lindkvist

 Digital manager, Semper ABSait Karaselimovic

 Account Manager, InfotheekDaniela Ivanic

civilingenjörMaja Fyfe

HR Profesional, MA EmploymentMehmed Hasanbegovic

Enhetschef SocialförvaltningenIfeta Ahmic

sociolog, Södertälje kommunAjla Hadzijahic

verksamhetsutvecklare, hyresgästföreningen

FAKTA

DEBATTEN

Det har nu gått 20 år sedan de människor som flydde kriget iforna Jugoslavien kom till Sverige som flyktingar. Tillsammans medTyskland var Sverige det land som tog emot flest bosnier under kriget.Trots att många var skeptiska mot mängden flyktingar har gruppenklarat sig bra på arbetsmarknaden. Dagens debattörer vill tacka föratt de gavs chansen att starta upp sina nya liv.

GE OSS FEEDBACK
MEST LÄST