Psykvård? Ja – om du kan betala

Vårdcentraler utan tillgång till varken psykologer eller psykiatriker, långa väntetider för behandling och dyra privata alternativ urholkar grundsynen på jämlikhet och jämställdhet inom den svenska vården. Ojämlikheten i tillgång till behandling vid psykisk ohälsa ökar den redan rådande ojämlikheten i hälsa mellan fattiga och rika, och även mellan män och kvinnor eftersom kvinnor både har lägre lön och i högre grad lider av psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som har blivit alltmer synliggjort de senaste åren. Den förra regeringen tillsatte en psykiatrisamordnare och införde en vårdgaranti. Den nuvarande regeringen satsar på att förbättra den psykiatriska vården och omsorgen med bland annat en organisationsöversyn, en konkretiserad handlingsplan och en resursförstärkning. Trots det är vården av personer med psykisk ohälsa ytterst bristfällig.

Primärvården – vårdcentralerna – ska behandla lätta till måttliga fall av t.ex. depressioner, ångest, kriser och stresstillstånd. Trots det finns det inte rätt kompetens på alla vårdcentraler. Optimistiska beräkningar pekar på att maximalt 20 procent av vårdcentralerna har tillgång till psykolog. Personer med psykisk ohälsa är extra sköra och har svårare än andra patientgrupper att göra sin röst hörd, varför den bristande tillgängligheten är ännu allvarligare.

Enligt en rapport från Karolinska Institutet där man har intervjuat professionella inom vården, beskrivs risken för godtyckliga bedömningar och värderingar av patienters psykiska besvär. Sjukvården framställs som att ha mycket lite att erbjuda patienter som inte har allvarliga psykiatriska diagnoser. Fler psykologer är ett av de förslag som lyfts upp i rapporten.

Många tror att privat psykologbehandling är ett möjligt alternativ vid psykisk ohälsa. Men psykologbehandling är märkligt nog inte offentligt subventionerad i likhet med t.ex. läkar-, sjuksköterske- och sjukgymnastbehandling, utan en behandling kostar 700 – 1000 kr i timmen. Ofta behöver man gå en gång i veckan under minst ett par månader för att få god effekt. Det betyder att man ska ha en mycket hög inkomst för att ha råd.

Socialstyrelsens senaste rapport om folkhälsa pekar på att psykiska orsaker till sjukskrivning har ökat och nu är lika vanligt som andra diagnoser. Bristen på rätt kompetens på vårdcentralerna har dock lett till att sjukskrivning och läkemedel i många fall är det enda man kan erbjuda. Det borde naturligtvis vara lika självklart att få adekvat hjälp för psykisk ohälsa, som om man drabbats av en kroppslig åkomma.

Psykisk ohälsa drabbar de allra flesta av oss någon gång i livet och de flesta som drabbas är kvinnor. Ska vi kunna minska antalet sjukskrivna personer med psykisk ohälsa och korta sjukskrivningstiderna samtidigt som jämlikheten och jämställdheten inom vården ökar, krävs fler psykologer/psykiatriker i primärvården.