Herman Van Rompuy och José Manuel Barroso: I dag är vi stolta över att vara européer

Krig är lika gammalt som Europa. Vår kontinent bär ärr av kanoner och vapen, men efter att två fruktansvärda krig skakat vår kontinent och världen, så kom freden till Europa. Efterkrigstidens grå dagar präglades av sorg och förbittring. Så vilken djärv satsning det var av Europas grundare att säga ja, vi kan bryta denna eviga våldsspiral och bygga en ljusare framtid tillsammans.
Försoning är det som gör denna fred så speciell. En av de bilder som läkt efterkrigstidens Europa är Adenauer och de Gaulle i katedralen i Reims. Andra bilder gör sig också påminda. Sex stater som samlas för att starta en ny framtid i Rom. Hamnarbetarna i Gdansk, samlade till protest. Mitterrand och Kohl, hand i hand.

Men symboliska gester kan inte ensamma befästa freden. Det är där EU: s särskilda styrka kommer in i bilden: nämligen genom att binda våra intressen så hårt tillsammans att krig blir praktiskt omöjligt. Genom ständiga förhandlingar, om allt fler frågor, mellan allt fler länder.
Det fungerade. Fred är nu en självklarhet. Krig har blivit otänkbart. Men otänkbart betyder inte omöjlig, och det är därför vi är i Oslo idag. Europa måste hålla sitt löfte om fred, men kan inte förlita sig på att detta löfte räcker för att inspirera medborgarna. Detta kunde inte vara mer tydligt än vad det är idag, när vi drabbats av den värsta ekonomiska krisen på två generationer.

Föräldrar som kämpar för att få det att gå ihop, varslade arbetare, studenter som fruktar att hur hårt de än försöker så kommer de inte att få ett första jobb. När dessa människor tänker på Europa är fred troligtvis inte det första de kommer att tänka på...
Vi arbetar hårt för att övervinna svårigheterna, för att återställa tillväxt och sysselsättning. Vi är övertygade om att vi kommer att lyckas.
Europeiska unionen handlar inte bara om fred mellan nationer. Andra historiska ögonblick understryker detta. Folket i Portugal, Spanien och Grekland har firat den demokratiska revolutionen och friheten. Samma glädje upplevdes senare i Central-och Östeuropa och i de baltiska staterna. Strävan efter frihet och demokrati möjliggjorde återföreningen av kontinenten.

EU:s grundare förstod att det krävs ett perspektiv bortom nationalstaten för att garantera fred på 2000-talet. Det unika med det europeiska projektet är hur legitimiteten i demokratiska stater kombinerats med överstatliga institutioner som värnar det allmänna europeiska intresset.

Trots sina brister är Europeiska unionen en kraftfull inspirationskälla för många runt om i världen. Den europeiska unionens engagemang i världen präglas av vår kontinents tragiska erfarenheter av extrem nationalism, krig och förintelsen. Det definierar vår hållning mot dödsstraffet och vårt stöd för internationell rättvisa, vår kamp mot klimatförändringar, och vår politik för nedrustning och mot kärnvapenspridning.

Då vår kontinent gick från förödelse till att bli en av världens starkaste ekonomier, har vi ett särskilt ansvar för miljontals människor i nöd. I en gemenskap av nationer som har kämpat mot totalitarism, står vi alltid på samma sida som dem som strävar efter fred och rättvisa, demokrati och mänsklig värdighet. Våra tankar går till försvarare för de mänskliga rättigheterna världen över som sätter sina liv på spel för att försvara de värden som vi värnar.

Som en union byggd på jämställdhet mellan kvinnor och män, är vi hängivna att skydda kvinnors rättigheter över hela världen. Vi värnar även barns grundläggande rättigheter.

Att återställa freden i Europa var en av Alfred Nobels hjärtefrågor. I en tidig version av hans testamente likställde han även fred i Europa med internationell fred. Under de senaste 60 åren har EU visat att det är möjligt för folk och nationer att samarbeta över gränserna.

Vår kontinent, som reste sig ur askan 1945 och förenades 1989, har en stor förmåga att förnya sig. Det är nu upp till kommande generationer att föra detta gemensamma arbete vidare. Vi hoppas att de kommer att axla detta ansvar med stolthet, och att de kommer att kunna säga, som vi nu gör här i Olso: Jag är stolt över att vara europé.

Herman Van Rompuy

José Manuel Barroso