Landsbygdsministern: Så ska skolbarn och äldre få mer svensk, högkvalitativ mat

I dagarna samlas centerpartister från kommun- och landstingssverige i Örebro för att diskutera politik. Vi har inte bara det gemensamt att vi kommer från hela landet, ser fram emot att

träffas, prata politik och är centerpartister. Många av oss har också stort inflytande över vilken mat som serveras i de offentliga köken. Och då tänker jag inte främst på menykompositionen utan snarare på råvarornas ursprung.

För oss som centerpartister är det självklart att kraven som Sveriges kommuner och landsting ställer vid upphandling av mat ska motsvara de krav som ställs på den livsmedelproduktion som finns i Sverige, på de svenska bönderna. Mjölk ska komma från kor som har fått vara ute och beta på sommaren, kött från grisar som inte har fått svansen avklippt och ägg från hönor som har tillgång till sandbad och sittpinne. Något annat är inte acceptabelt.

Varje dag serveras runt tre miljoner måltider i de offentliga köken. Den offentliga upphandlingen spelar med andra ord en stor roll för svenska bönder och för djurvälfärden. Jag vill att den svenska produktionen av mat ska öka och ett verktyg för att nå detta mål är att fler skolor, äldreboenden, förskolor och sjukhus serverar mat som producerats enligt de krav vi ställer i Sverige. Barnen och de äldre är värda mat av hög kvalitet.

Vi kan inte ha dubbelmoralen att å ena sidan ställa hårda miljö- och djurskyddskrav när det gäller våra egna bönder, men sedan inte ställa samma krav på maten som vi upphandlar – trots att våra bönder konkurrerar på en global marknad. Det gäller i det offentliga, men även när vi som konsumenter själva står i köttdisken och väljer fläskfilé.

Som ett medel för att få till en bättre upphandling har Miljöstyrningsrådet fått pengar från satsningen på Sverige – det nya matlandet – för att jobba med att ta fram råd för hur de offentliga aktörerna ska kunna ställa krav i sina upphandlingar. För att ställa krav är möjligt. Men, förutom det så måste kommunerna dela på upphandlingarna. Jag vågar lova att det inte finns en enda bonde i Sverige som producerar både potatis, ris och bananer. Upphandlar man exempelvis potatisen för sig och bananerna för sig så ger man de svenska bönder en större möjlighet att vara med och konkurrera, och faktiskt hävda sig i upphandlingarna.

Även om jag är glad att allt fler har börjat ställa krav så är det inte nog. Den ambition som finns på politisk nivå måste genomsyras i hur upphandlingarna utförs, i hela landet. Frågan är för viktig för att svenska bönder ska exkluderas och inte få möjlighet att vara med i upphandlingsmatchen.

I dagarna väntas Anders Wijkman komma med sin upphandlingsutredning. Jag ser fram emot att få ta del av vad utredaren kommer fram till, men Centerpartiet är därtill inte främmande för att också ställa frågan om det finns något ytterligare som kan göras för att få fart på kommunernas upphandling.

Om exempelvis regelverket inte fungerar så som avsikten är – då är Centerpartiet beredda att se över utformningen för att få tillstånd en förändring.  Vår avsikt är tydlig, nämligen att möjliggöra för svenska producenter, för den som sysslar med mer småskalig produktion att vara med och konkurrera på lika villkor. Miljöstyrningsrådets råd, politikens ambitioner och konsumenternas vilja måste överensstämma med de förutsättningar som de bönder som vill sälja sina varor möter dagligen.

Vi har duktiga bönder som producerar råvaror av hög kvalitet. Nu är det dags att vi på ett än tydligare sätt omsätter de värderingar och regler vi har i form av höga krav på djurskydd och miljö i praktisk handling.

De förtjänar de svenska bönderna.

Eskil Erlandsson (C)


Landsbygdsminister