ÅSIKT

Etiken inom svensk idrott måste stärkas

Idrottsministern: Dopning, uppgjorda matcher och elitsatsningar på barn de största utmaningarna

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Skididrotten fick sig en rejäl törn i onsdagens program av ”Uppdrag granskning” där längdskidåkare misstänkliggjordes för bloddopning. Att öka mängden röda blodkroppar tillför mer syre till musklerna och kan därigenom öka prestationsförmågan.

Men hur vet man vad som är sant och inte? Förekom blodracing inom längdskidsporten på slutet av 1990-talet som vissa påstår? Eller kan vi köpa argumenten om otillförlitliga mätinstrument eller naturligt höga blodvärden? Oaktat vilket man väljer att tro på är min uppgift inte att fria eller fälla tidigare medaljörer. Däremot kan jag bidra till att vi i dag och i framtiden säkerställer bästa möjliga förutsättningar för rena idrottsprestationer.

Det är tyvärr inte bara dopning som är ett problem inom idrotten. Vi ser även två andra utmaningar. Det ena är Europeiska polisbyråns (Europol) misstankar om ett stort antal uppgjorda europeiska fotbollsmatcher. Det andra är allt för hård satsning på unga elitidrottare vilket kan leda till skador och livslånga hälsoproblem.

Vad kan då regeringen göra åt detta?

Dopning: Genom insatser i Världsantidopningsbyrån – WADA – har de bidragande länderna tillsammans med idrottens organisationer skapat ett kraftfullt verktyg för att avslöja fuskarna. Regeringen fattade nyligen beslut om att återigen bidra med finansieringen till WADA:s verksamhet. Ett bidrag som betalats ut under många år och som bland annat innebär att WADA har kunnat utarbeta ett regelverk för individuella blodpass för elitidrottare, vilket medför att stora avvikelser kan upptäckas.

Uppgjorda matcher: Hittills har inte uppgjorda matcher betraktats som ett stort problem i Sverige, men ingen kan garantera att Sverige är immunt. I stora delar av världen och i Europa är nämligen bilden en annan. Det ska vara svårt och få kännbara effekter att fuska. Förra året tydliggjorde regeringen därför mutansvaret för den som är deltagare eller funktionär i en tävling där det förekommer vadhållning. I slutet av förra året gav regeringen också Lotteriinspektionen i uppdrag att utreda förekomsten av spelrelaterade uppgjorda matcher i Sverige. Det är viktigt att vi på olika sätt arbetar aktivt för att stävja fusket.

Det finns självklara gränser som spelare eller funktionärer inte får passera. Vadhållning på en match, där du själv är delaktig, är inte acceptabelt. Det är en del av idrottens självklara normsystem.

Tidiga elitsatsningarna på barn och unga: Allt för tidiga elitsatsningar kan leda till livslånga hälsoproblem. Tävlingsmomentet är en naturlig del av idrotten, men tidig specialisering och elitsatsning är inte förenligt med idrottens etik. För mig är det viktigt att idrott präglas av glädje och vi har en breddidrott med plats för alla. Om barn möts av felaktiga förväntningar och för hårda krav från vuxna är risken snarare stor att de väljer att lämna idrotten.

Regeringens prioritering är att fler barn och unga ska vilja idrotta och framförallt vilja fortsätta idrotta högre upp i åldrarna. Av det skälet har vi stärkt det ekonomiska stödet till idrottsrörelsen. En förutsättning för att få ta del av statsbidrag är också att verksamheten aktivt motverkar dopning, främjar god etik samt bedrivs utifrån ett barnrättsperspektiv. En idrottsförening som inte uppfyller dessa krav ska inte få statligt stöd.

Jag tycker att svensk idrott i stort sköter sitt uppdrag väl. Men vi måste ligga i framkant och skapa förutsättningar för att hålla idrotten ren. Regeringen har därför gett Centrum för idrottsforskning i uppdrag att se över vad som kännetecknar god etik inom idrotten och att belysa goda exempel på hur idrottens etik kan stärkas ytterligare.

Lena Adelsohn Liljeroth

FAKTA

DEBATTÖREN: Lena Adelsohn Liljeroth, 57, Stockholm. Idrottsminister (M).

DEBATTEN: I veckans ”Uppdrag granskning” utpekades flera internationellt kända idrottare för att ha haft misstänkt höga blodvärden under världscupen 1997. Dagens debattör ser dopningen som ett av tre avgörande etiska problem att för svensk idrott att ta itu med.