ÅSIKT

Birgitta Ohlsson (FP): Utnyttja finanskrisen feministiskt

Viktigaste lösningen på Europas utmaningar är att få fler kvinnor på arbetsmarknaden

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Birgitta Ohlsson.
Birgitta Ohlsson.

Det är lätt att bli uppgiven som feminist när Europa upplevt sin värsta ekonomiska kris sedan 1930-talet. Jag tänker på lettiska lärare och sjuksköterskor, ofta kvinnor, som fått löner sänkta med 25 procent. Jag tänker på hur kvinnor vittnat om hur mannen som norm och kvinnan som undantag på arbetsmarknaden åter blivit aktuellt.

Samtidigt har krisen väckt en feministisk debatt där vi smart ska flytta fram våra positioner. Reformer som blev verklighet i Sverige för 40 år sedan som särbeskattning och barnomsorg är på debatt i EU. EU-kommissionen ger länder rekommendationer att främja jämställdhet för att komma ur krisen.

I historien finns många exempel på hur kvinnor stärkts på arbetsmarknaden i kristider. Från familj till fabrik under andra världskriget. Från hemmafru till handelsbod krisdecennier tidigare. Men vi minns också hur mattan och möjligheterna dragits undan när krig, kris eller konflikt är över.

Liberal feminism har alltid utgått från ekonomiskt oberoende som ger kvinnor frihet att forma sina drömmar. Nu under finanskrisen finns det anledning att frigöra denna feminism i Europa. Göra nödvändiga nationella reformer, men utan att rulla tillbaka när krisen är över. Kvinnor ska naturligtvis främst delta på arbetsmarknaden för sin egen skull, men Europa har inte råd att ha världens mest välutbildade hemmafruar. Det har länge varnats för begåvningsflykt, brain drain. Men ett ännu större problem är brain in vain – att kvinnor skaffar sig högre utbildning utan att kompetensen tas till vara.

Den kanske viktigaste lösningen på Europas ekonomiska och demografiska utmaning är att få fler kvinnor på arbetsmarknaden. Forskning från Umeå universitet visar att EU:s samlade BNP har potential att öka med över 20 procent om kvinnor jobbar i lika stor utsträckning som män. Men detta förutsätter att EU-länder gör sin feministiska hemläxa:

Avskaffa sambeskattning. Belgien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal och Spanien har kvar sambeskattning, där familj och inte individ beskattas. Detta gör det olönsamt för kvinnor att arbeta.

Ökad tillgång till barnomsorg. God barnomsorg ska inte vara privilegium för rika, utan tillgängligt för alla. Det måste löna sig att arbeta även efter att hen skaffat barn. Därför bör barnomsorg subventioneras eller göras avdragsgill.

Bättre äldreomsorg. Äldreomsorg måste byggas ut. Idag ligger ofta ansvaret obetalt

för vuxna döttrar att ta hand om sina föräldrar.

Jämställd föräldraförsäkring. En viktig del av nordisk jämställdhetsmodell är att vi öronmärkt delar av föräldraförsäkringen för respektive förälder, vilket ökat delat ansvarstagande. Mer jämställt uttag är förutsättning för att minska gap mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.

Könsneutral pensionsålder. Det är inte hållbart att kvinnor och män pensioneras vid olika åldrar. Den statliga pensionsåldern bör vara samma.

Vi svenskar ska inte slå oss till ro för att vi varit pionjärer. En kvinna i Sverige tjänar under sin livstid i genomsnitt 3,6 miljoner kronor mindre än en man. Vi behöver inte vara Marie Curie för att inse det faktum att kvinnor i Sverige tog ut 76 procent av föräldraledighetsdagarna och männen 24 procent året 2011 påverkar jämställdheten. Eller att tjocklek på plånbok och pension styrs av att en tredjedel av de sysselsatta kvinnorna, men bara var tionde sysselsatt man arbetar deltid.

Sveriges feministiska resa är inte över på långa vägar.

Birgitta Ohlsson

EU-minister (FP)

FAKTA

DEBATTÖREN: Birgitta Ohlsson, 37, Stockholm. Sveriges EU-minister.

DEBATTEN: Europa har genomlidit den värsta ekonomiska krisen sedan 30-talet. Den viktigaste lösningen på de utmaningar vi nu står inför är att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden, skriver dagens debattör.