ÅSIKT

Barns Rättsskydd: Hur många väckarklockor ska vi behöva?

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Så har det hänt igen. Ännu ett barn har tagit sitt liv. Mobbning tros vara anledningen till att den 13-åriga flickan från Kumla lade sig på järnvägsspåret. Hon blev mobbad både i skolan och på internet. Lärare på hennes skola såväl som andra barns föräldrar kände till det. Ändå gjordes ingenting för att stoppa det. Det som hänt är en väckarklocka sägs det. Men hur många väckarklockor ska vi behöva innan vi tar barns berättelser på allvar?

Inför nästan varje terminsstart kommer larmrapporter om mobbningen i skolan. 2011 ansåg 9 av 10 elever att detta var det viktigaste samhällsproblemet att lösa. Barnen berättar och ändå tar vi dem inte på allvar. Attityder som "det där var väl inte så farligt", "lite stryk får dom tåla" eller "det där löser ungarna själva" fungerar inte längre! Vi måste se mobbingen för vad det är, att det handlar om psykisk och fysisk misshandel och ytterst kränkande behandling som förstör liv. Vi vuxna skulle aldrig acceptera att gå till en arbetsplats där detta förekom dagligen.

Nu krävs det handling från flera håll. Du som läser detta kan själv göra mycket. Spendera tid med barnen, fråga hur dom har det och ta deras berättelser på allvar. Var en bra förebild. Vi kan förändra genom att börja med oss själva. Men sedan måste vi också samla oss, kräva ökade resurserna till skolorna och gå till botten med detta allvarliga problem. Vi kan diskutera inlärningsprocesser i det oändliga, men barn som inte är trygga i skolan kan inte ta till sig ny kunskap.

Våra barn ber oss om hjälp. Vi vuxna måste ta ansvar för förändringen. Ett samhälle som sviker sina barn och ungdomar är ett självutplånande samhälle!

Agneta Bravélius

BRY – Barns Rättsskydd