ÅSIKT

Expo: Utred attackerna mot flyktingförläggningar

Sverige misslyckas med att garantera asylsökandes säkerhet.

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sverige kan inte garantera nyanlända asylsökande trygghet och säkerhet. I nya numret av tidskriften Expo har vi gått genom tre års medierapportering (2010-2012) om protester och attacker mot olika former av asyl- och flyktingboenden i Sverige. Totalt rör det sig om 58 incidenter, det vill säga i genomsnitt en incident var tredje vecka.

Eftersom vår granskning enbart utgår från de fall som blivit uppmärksammade i medier kan vi utgå ifrån att det finns ett betydande mörkertal. Undersökningen visar dessutom att närmare sju fall av tio riktas mot boenden för ensamkommande flyktingbarn. Bilden bekräftas av den enkät som Svenska Dagbladet lät göra i februari. På en tredjedel av de boenden för ensamkommande barn som svarade på Svenska Dagbladet enkät hade unga utsatts för våld, hot eller trakasserier det senaste året.

Attackerna är inget nytt. Under början av 1990-talet var situationen ännu värre än i dag. Det betyder inte att problemet har försvunnit. Det har bara glömts bort.

Sverige är ett land med förhållandevis generös flyktingpolitik som ska ge skydd från krig och förföljelse. Men det skyddet måste gälla även när människor väl har kommit till Sverige. I dag utsätts några av de mest utsatta och sårbara människorna i vårt samhälle för en systematisk förföljelse. Och inga särskilda insatser görs för att stävja utvecklingen.

Ett problem är att vi inte ens vet med säkerhet hur omfattande problemet är. Det saknas en heltäckande sammanställning över antalet attacker. Varken Migrationsverket, Brottsförebyggande rådet, Polisen eller länsstyrelserna samlar data kring incidenter riktade mot flyktingboenden. Boendena för ensamkommande barn, de mest våldsutsatta, drivs av kommunerna och ska ha tillsyn från Socialstyrelsen. Där finns inte heller någon översikt över våldsincidenter. Detta är ett stort problem. För att vi ska kunna komma till rätta med situationen behöver vi en lägesrapport. Det behövs en ordentlig genomgång av hur motståndet mot flyktingar och asylsökande ser ut. Hur omfattande är våldet och hur pass organiserat är motståndet?

Sverige är ett land med lång erfarenhet av att ta emot människor som flytt oroshärdar och krig. Ändå tycks många kommuner sakna den kunskap som behövs för att kunna göra mottagningen säker och trygg. I många kommuner görs ett bra jobb men erfarenheterna tas inte vara på. Det behövs genomtänkta strategier och en samlad kunskap för att kommuner ska kunna erbjuda en trygg och säker flyktingmottagning.

Vi vet ännu lite om mekanismerna bakom de våldsamma attackerna, men en sak tycks vara klar. Förövarna är inte alltid medlemmar i högerextrema organisationer, ändå är de beredda att med våld ge sig på flyktingar. I dag har vi en diskussion om våldsbejakande extremism. Den har fokus på personer och organisationer som ideologiskt hör hemma i den politikens ytterkanter. Den bilden kan behöva kompletteras. Vi behöver veta vilka det är som kastar stenar mot boenden eller utför andra attacker, och vilka deras motiv är.

I en intervju på expo.se säger integrationsministern Erik Ullenhag att han vill ta ett samlat grepp för att öka kunskapen kring frågor om attacker mot flyktingförläggningar. Det är ett lovande första steg för att säkerställa en trygg och säker och flyktingmottagning. Nu är det upp till resten av Alliansen att visa att man tar frågan på allvar.

Daniel Poohl

Ulrika Lindén

Erik Sidenbladh

FAKTA

DEBATTÖRERNA: Daniel Poohl, chefredaktör, tidskriften Expo.

Ulrika Lindén, reporter, Expos ideella redaktion.

Erik Sidenbladh, reporter, Expos ideella redaktion.

DEBATTEN: Mellan 2010 och 2012 har asyl- och flyktingboenden utsatts för attacker och protester vid minst 58 tillfällen, enligt en granskning av tidskriften Expo. Dagens debattörer anser att det måste till en utredning för att klarlägga vilka som ligger bakom angreppen, och vilka deras motiv är.