ÅSIKT

Debattören: Finansiera poliskostnader vid idrottsevenemang via skattesedeln

Dyra polisnotor drabbar till sist ungdomar som söker sysselsättning och gemenskap via idrotten

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Sedat Dogru.
Sedat Dogru.

Fotbollsallsvenskan är i gång och många ser fram emot seriespelet med glädje och förväntan. Men för många av klubbarna är kostnaderna för evenemangen betungande, särskilt eftersom notan för polisens insatser i vissa fall landar på idrottsklubbarnas bord. Nyligen kom slutbetänkandet i den utredning som sett över kostnaderna för polisens närvaro under matcherna. I enlighet med utredningens linje bör klubbar som drivs som drivs i bolagsform inte behandlas annorlunda än övriga klubbar. Polisnotor på sammanlagt miljonbelopp kan få orimliga konsekvenser för de klubbar som i dag drivs som idrottsaktiebolag, trots att de i realiteten skiljer sig mycket lite från ideella föreningar. I längden kan det innebära att verksamheten i sin helhet måste bantas rejält.

Polismyndigheten gjorde för en tid sedan en ny tolkning av den befintliga ordningslagstiftningen. Den nya tolkningen innebär att idrottsklubbar som drivs i vinstsyfte själva ska betala för polisens insatser vid matcherna.

Få av idrottsklubbarna är däremot renodlade vinstorganisationer. AIK, Hammarby och Djurgårdens Fotboll drivs till exempel som idrottsaktiebolag, men vinst är inte bolagens främsta syfte. Sedan 2008 har i princip inte någon av klubbarna gjort vinst, med undantag för något enskilt år. I stället är det engagemanget för fotbollen som driver klubbarna.

De klubbar som drivs som idrottsaktiebolag omgärdas dessutom av strikta krav. Bland annat måste majoriteten av aktierna i bolaget ägas av en ideell förening som bedriver verksamhet för barn och ungdomar. I praktiken är det lite som skiljer dessa bolag från de ideella föreningarna. Att de klubbar som valt att drivas som idrottsaktiebolag blir särbehandlade i förhållande till de ideella föreningarna leder till snedvriden konkurrens. Det medför också en ohållbar ekonomisk belastning för många av klubbarna, särskild för dem i Stockholmsområdet. Fotbollens roll i det svenska kultursamhället riskerar därmed att urholkas.

Dyra polisnotor som kan landa på upp emot sjusiffriga belopp drabbar till sist ungdomar som söker fritidssysselsättning och gemenskap via idrotten. När klubbarna tvingas använda pengarna till finansiering av polisnotorna finns helt enkelt inte många andra utvägar än att skära ner på barn- och ungdomsverksamheten. I en förlängning kan det få konsekvensen att barn och ungdomar i stället söker sig till andra, mindre konstruktiva kretsar. I värsta fall leder detta till ökade kostnader för samhället till följd av att unga personer hamnar på fel bana.

Klubbarna måste så fort som möjligt få tydliga och rättvisa principer att utgå ifrån. För att fotbollen fortsättningsvis ska vara en glädjetradition för stockholmarna, och en del i kultursverige, behöver polisnotorna finansieras via skattesedeln. Staten har ett grundläggande ansvar i att upprätthålla lag och ordning. Idrottsevenemang är inget undantag.

Sedat Dogru, Riksdagsledamot (M)