Kolla här, Pär Ström

Allmänt

1858 Efter domslut kan ogift kvinna över 25 år bli myndig. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

1872 Kvinnan får själv bestämma vem hon ska gifta sig med.

1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 år.

1889 Kvinnor blir valbara till fattigvård, skol-vård m m (gäller ogifta kvinnor med egendom).

1909 Allmän rösträtt för män vid 24 år.

1919 Kvinnor får rösträtt från 23 års ålder och blir valbara.

1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 år. Mannen och kvinnan likställda i den nya giftermålsbalken. Fadern är dock barnets förmyndare – i ekonomiskt hänseende, ej vad gäller vårdnaden. För första gången införs även bestämmelse om att kvinnan ska bära mannens släktnamn.

1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap vid giftermål med utländsk medborgare.

1960 Gunnar Qvist utkommer med avhandlingen Kvinnofrågan i Sverige 1809–1846, studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena. Utredningen var den första svenska avhandlingen inom kvinnohistoria.

1975 Inför FN ett internationellt kvinnoår.

1980 JämO införs.

1982 Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats.

1982 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer.

1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet.

1994 Sveriges riksdag blir världens mest jämställda, av 349 ledamöter är 144 kvinnor.

1997 Kvinnomaktutredningen lämnar sitt slutbetänkande ”Ty makten är din” där vissa paragrafer i jämställdhetslagen föreslås att förtydligas.

Arbete och ekonomi

1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män införs.

1846 Ogifta kvinnor (änkor, frånskilda) tillåts att arbeta inom hantverk och handel.

1853 Kvinnor får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna.

1859 Kvinnor får inneha vissa lägre lärartjänster och statstjänster.

1864 Ogifta kvinnor får samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet (efter att den nya handels-, fabriks- och hantverksförordningen införts).

1874 Gift kvinna får rätt att förvalta sin enskilda egendom och får råda över förtjänsten av eget arbete, detta regleras genom äktenskapsförord.

1901 Rätt till ledighet utan lön vid barnsbörd.

1910 Kvinnor får rätt att inneha kommunala poster.

1918 Kvinnor får bli lektorer/rektorer vid allmänna läroverk.

1931 Moderskapsförsäkring införs, förmedlad via sjukkassorna, vilken ger sjukpenning 30–42 dagar samt ersättning för barnmorska.

1935 Kvinnor får lika stor folkpension som män.

1936 Statligt anställda kvinnor får rätt till tjänstledighet med sjuklön vid havandeskap och barnsbörd.

1937 Införs lika lön för kvinnliga och manliga folkskollärare.

1939 Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst.

1945 Ovanstående lag omarbetas och kommer att gälla alla arbetsgivare.

1947 Allmänna barnbidrag införs.

1955 Förstatligande av sjukförsäkringen – rätt till 90 dagars mammaledighet.

1958 Kvinnor får rätt att bli präster. Enligt en sk samvetsklausul kan en biskop inte tvingas prästviga en kvinna.

1960 Införs lika lön för lika arbete för kvinnor och män.

1971 Särbeskattning införs.

1974 Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs.

1979 Småbarnsföräldrar får rätt till 6 timmars arbetsdag.

1979 Lagen om jämställdhet i arbetslivet antas i riksdagen.

1980 Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas.

1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.

1982 ATP-poäng för vård av barn under 3 år, i hemmet, införs. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs. Jämställdhetsavtal mellan Saf och LO-PTK tecknas.

1983 Alla yrken öppna för kvinnor – även inom försvaret.

1984 Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn.

1989 Lillemor Arvidson blir Sveriges första kvinnliga fackordförande (Kommunalarbetareförbundet).

1991 Jämställdhetslagen kommer till: syftar till att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor.

1995 Förordning om positiv särbehandling vad gäller tillsättande av professorer och forskarassistenter antas.

1995 Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.

Social- och familjepolitik

1864 Mannen förlorar laglig rätt att aga sin hustru.

1910 Preventivmedel förbjuds i lag.

1937–38 Flera lagar som gäller mödraskap och barnavård träder i kraft. Förbudet gällande användning, upplysning om och försäljning av preventivmedel upphävs.

1949 Modern får rätt att vara förmyndare över minderåriga barn i äktenskapet.

1951 Kvinnan får bli förmyndare för sina egna barn vid makens frånfälle.

1964 P-piller godkänns i Sverige.

1965 Ny brottsbalk träder i kraft och ersätter 1864 års strafflag. Som första land i världen får Sverige då en lag mot våldtäkt i äktenskap. Det dröjde dock ända till 1984 innan lagen prövades.

1974 Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs.

1975 Ny abortlag införs. Kvinnan bestämmer själv om abort t o m 18:e havandeskapsveckan.

1982 Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal.

1982 Fem lagar om kvinnors och barns rättsställning vid brott som incest och andra sexuella övergrepp skärps.

1982 Kvinnor får vid giftermål välja sitt eget eller mannens efternamn.

1995 Den så kallade pappamånaden införs i föräldraförsäkringen.

1998 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster.

1998 Lagen om kvinnofrid träder i kraft.

Utbildning

1632 En flickskola grundas i Västerås av Johannes Rudbeckius.

1861 Högre lärarinneseminariet grundas.

1864 Upprättas Statens normalskola för flickor.

1870 Kvinnor får som privatister ta studentexamen.

1873 Kvinnor får tillträde till universiteten och får rätt att ta akademisk examen, dock ej teologisk eller högre juridisk.

1888 Utexamineras den första kvinnliga med lic – Karolina Widerström (bilden).

1927 Statliga läroverk öppnas för flickor på samma villkor som för pojkar.

1970 Jämställdhet inskriven i läroplanen.

2001 Lag om likabehandling av studenter i högskolan tillkommer för att främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder.

Första kvinnan

1748 Eva de la Gardie, grevinna, första kvinnan i Vetenskapsakademien.

1773 Ulrika Pasch, första kvinnan i Konst-akademin.

1886 Sonja Kovalevsky (bilden), första kvinnliga universitetsprofessorn (i matematik).

1888 Karolina Widerström, utexamineras som första kvinnliga med.lic.

1900 Kata Dahlström blir första kvinnan i den socialdemokratiska partistyrelsen.

1913 Anna Herslow och Kristina Frank, första kvinnorna i stadsfullmäktige, Malmö.

1914 Selma Lagerlöf, första kvinnliga ledamoten i Svenska Akademien.

1921 Kerstin Hesselgren (bilden), första kvinnan i riksdagens 1:a kammare (5 st. invalda i hela riksdagen).

1937 Nanna Svartz blir Sveriges första ordinarie kvinnliga professor (medicin).

1945 Lise Meitner, första kvinnliga utländska ledamot i Vetenskapsakademien (blir svensk ledamot 1951).

1947 Karin Kock, Sveriges första kvinnliga statsråd.

1960-talet Mona Lidman Valdemarsson, första tv-meteorologen.

1961 Maja Britta Oldin, första rådmannen, vid Stockholms rådhusrätt.

1976 Anna Christensen, första kvinnliga professor i juridik.

1978 Birgitta Ulvhammar, Sveriges första kvinnliga generaldirektör, för Skolöverstyrelsen.

1984 Gunhild Kyle blir innehavare av Nordens första professur i Kvinnohistoria som inrättas i Göteborg.

1985 Karin Söder (Centerpartiet) blir Sveriges första kvinnliga partiledare.

1989 Lillemor Arvidson blir Sveriges första kvinnliga fackordförande (Kommunalarbetarförbundet).

1997 Christina Odenberg, första kvinnliga biskopen.

2000 Wanja Lundby-Wedin, första kvinnliga ordförande i LO.

EU-direktiv

1975 Likalönsdirektivet. Direktiv för lagstiftning vad gäller genomförande av principen om lika lön för män och kvinnor.

1976 Likabehandlingsdirektivet. Direktiv om genomförande av principen om lika behandling av män och kvinnor i fråga om anställning, utbildning, befordran och arbetsvillkor.

1978 Socialförsäkringsdirektivet. Direktiv om lika behandling av män och kvinnor vad gäller socialförsäkring.

1986 Pensionsdirektivet. Direktiv om lika behandling av män och kvinnor vad gäller socialförsäkringssystem inom arbetslivet. Gäller ej egenföretagare.

1986 Egenföretagardirektivet. Direktiv om lika behandling av kvinnor och män vad gäller socialförsäkringssystem och egenföretagare.

1992 Graviditetsdirektivet. Särdirektiv inom ramdirektivet för arbetsmiljö. Direktivet syftar till förbättringar vad gäller säkerhet och hälsa för gravida, ammande och nyblivna mödrar i arbetslivet.

1996 Föräldraledighetsdirektivet.

1997 Bevisbördedirektivet. Direktiv om bevisbörda i samband med särbehandling på grund av kön.

Alla andra år har det inte sett ut så här. Tycker du det går för långsamt med mäns rättigheter? Har du något emot att det är typ lika, inte mer, inte mindre, utan typ lika?

Fotnot: Vissa händelser har tagits bort ur listan på grund av platsbrist, som exempelvis bildanden av kvinnoklubbar och startande av kvinnotidningar.