ÅSIKT

Att skaffa körkort är för dyrt och krångligt

Hanna Wagenius: Onödigt hårda krav är ett hinder för arbetslösa unga

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Hanna Wagenius.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Hanna Wagenius.

Sverige har en gigantisk ungdomsarbetslöshet. Samtidigt står många företag utan den arbetskraft de behöver. Vi har stora problem med matchning, ibland även till arbeten som inte kräver högskoleutbildning.

En av de saker som är avgörande för många arbeten är innehav av körkort. Körkortet inte bara många gånger meriterande i sig själv, sett ur arbetsgivarens ögon, utan ofta en nödvändighet för att man ska kunna utföra arbetet. Ändå har det under de senaste åren blivit allt svårare och dyrare att skaffa den eftertraktade lappen.

När det tidigare räckte med en skriftlig ansökan om att få bli privat handledare till den som ville övningsköra så krävs nu att handledaren går en särskild utbildning. Under en period var den tänkta handledare till och med tvungen att gå kursen med den tänkta eleven, men på den punkten har man tack och lov backat. Faktum kvarstår dock - kravet på utbildning gör processen både dyrare och krångligare. Det gäller framförallt i mer glest befolkade områden i landet, där utbildningarna går mer sällan och det är långa resvägar. Om det hela faktiskt resulterat i färre olyckor vid övningskörning - vilket var syftet - finns det dock inget som säger.

Man har även skärpt kraven på riskutbildning. Den utgjordes från början bara av en halkkörning, men kompletterades 1999 med en teoridel. Utbildningen delades sedan upp i en praktisk och en teoretisk del - något som har fördyrat processen avsevärt. Den teoretiska kursen innehåller heller inte någon information utöver den eleven ändå förväntas tillgodogöra sig genom sina teoristudier. Det är väldigt tveksamt om upplägget gjort någon till en säkrare förare. När statens väg- och transportforskningsinstitut VTI undersökte effekterna av den teoridel som lades till i slutet av nittiotalet kunde man inte påvisa att någon förändring i körbeteende skett. Förvisso kunde man konstatera att de som genomgått utbildningen hade mer kunskap om exempelvis alkohol och bilkörning, men de uppgav å andra sidan att de hade för avsikt att köra över hastighetsbegränsning och köra när de var trötta i större utsträckning än de som inte genomgått utbildningen. Det enda tydligt resultatet av de reformer som genomförts verkar vara att det går åt mer tid och pengar till att ta körkort.

Ambitionen att nya förare ska köra säkert är självklart god. När resultatet av de åtgärder man använder är oklart finns det dock all anledning att ifrågasätta dem. Det är svårt att se att den skärpta körkortsutbildningen lett till något annat än att det blivit dyrare och krångligare för unga att skaffa körkort - vilket är väldigt allvarligt i en tid när allt fler går utan arbete. Många har inte en chans att betala de dyra avgifterna och riskerar att därmed också stängas ut från stora delar av arbetsmarknaden. I avvägningen mellan säkerhetsåtgärder med tveksamt resultat och möjligheten för unga att få jobb borde prioriteringen vara självklar.

Körkort är inte det enda som kommer att avgöra frågan om ungdomsarbetslösheten. När nästan var fjärde ung går utan jobb kan vi dock inte strunta i att göra något åt det faktum att körkortet blivit dyrare. Ett billigare körkort kanske inte räddar alla unga från arbetslöshet, men väl en del. När man konstaterat detta borde både handledarutbildningen och den så kallade riskettan slopas till förmån för mindre krångel och billigare körkort.

Hanna Wagenius

FAKTA

DEBATTÖREN: Hanna Wagenius, 24, Uppsala. Förbundsordförande, Centerpartiets Ungdomsförbund.

DEBATTEN: Nästan var fjärde ung svensk går utan jobb. För många arbeten krävs körkort – men förarutbildningen har blivit dyrare och mer omfattande de senaste åren. Att avskaffa handledarutbildningen och slopa den så kallade "riskettan" skulle skapa åtminstone några nya jobb för unga, skriver dagens debattör.