ÅSIKT

”Rätt” hudfärg ska inte styra debatten

Eli Göndör: Erfarenhet av rasism gör ingen till expert på rasism

Vem har rätt att tala för vem i debatten? Det är en fråga som ställs allt oftare. Här P1Debatt som aktualiserade frågan.
Vem har rätt att tala för vem i debatten? Det är en fråga som ställs allt oftare. Här P1Debatt som aktualiserade frågan.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Eli Göndör, 55, Stockholm. Fil.dr. i religionshistoria och redaktör för antologin ”Religionen i demokratin”
Eli Göndör, 55, Stockholm. Fil.dr. i religionshistoria och redaktör för antologin ”Religionen i demokratin”

I det nya radioprogrammet P1 Debatt menade programledaren Alexandra Pascalidou nyligen att juristen och debattören Alice Teodorescu skulle ha svårt att se ”strukturell rasism” bland annat för att hon är vit.

Motsägelsen i påståendet borde vara uppenbar.

Oberoende av vad Pascalidou menade, och av Teodorescus erfarenheter, är det motsägelsefullt att å ena sidan påstå sig kämpa mot rasism och å andra sidan diskvalificera personers åsikter på grund av deras hudfärg.

Frågan är hur det har blivit så? Svaret ligger i hur vi förhåller oss till begrepp, erfarenhet och kunskap.

Genom förenklingar och politiska intressen har vissa antirasister devalverat ord och urholkat deras innebörd samtidigt som de upphöjt erfarenhet, etnicitet och personligt tyckande till vetenskap. Deras gapighet påverkar producenter och redaktörer.

För närvarande är begrepp som ”rasistiska strukturer” eller ”strukturell rasism” populära. De dyker upp i var och varannan mening och används som utfyllnadsord eller slagord, snarare än begrepp kopplade till komplicerade teorier.

Teorierna har ofta sitt ursprung i USA där historia och sociala villkor i allt väsentligt skiljer sig från Sverige.

Centrum mot rasism förespråkar på Aftonbladets debattsida (11/2) att fler utlandsfödda borde få befattningar i de olika statsmakterna. Men varför någon som är utlandsfödd skulle vara kompetent att hantera ett förtroendeuppdrag i kraft av sin härkomst är det ingen som förklarar.

Erfarenhet av rasism eller att vara utlandsfödd gör inte någon till expert på vare sig det ena eller det andra. Upplevelser ska naturligtvis respekteras, men inte alla som påstår sig ha blivit rasistiskt behandlade har de facto också blivit det. Hur erfarenhet ska förstås är en vetenskap i sig. Erfarenhet och vetenskap är inte samma sak.

Resultatet av att efterfråga en viss typ av människor, i stället för kunskap eller kompetens, leder till att vissa människor förhindras att uttala sig i vissa frågor. Inte för att de är okunniga utan för att de har fel hudfärg eller etnicitet, eller är födda på fel ställe.

Vita får uppenbarligen inte uttala sig om rasism eller icke-vita. Judar eller kristna ska inte uttala sig om islam eller muslimer och utlandsfödda ska i kraft av sin härkomst delegeras förtroendeuppdrag.

I den amerikanska tv-kanalen Fox news intervjuade Laura Green, korrespondent och icke-vit kvinna, docenten Reza Aslan, om hans senaste bok om Jesus. Aslans försök att diskutera sakfrågan och bokens innehåll maldes ner av Greens envisa frågor om varför han som muslim skrivit en bok om Jesus. Aslan upprepade sina meriter inom religionsforskning för att tillbakavisa Greens insinuanta frågor. Inget hjälpte.

Lika fixerad som Green var vid Aslans religion, lika likgiltig var hon inför hans meriter och kunskaper. Knappast föreställde hon sig att hon genom sitt uppträdande dök rakt in i en återvändsgränd.

För om Aslan inte ska anses kunna skriva om Jesus för att han är muslim, är steget inte långt till att Green begränsas till att endast ha uppfattningar om icke-vita kvinnor.

De som accepterar att människors åsikter legitimeras eller avfärdas på grund av hudfärg, etnicitet eller härkomst i stället för kunskaper, godtar en moralisk återgång till epoker i historien som de flesta tacksamt lämnat bakom sig. Dessutom riskerar de att drabbas av sitt eget förhållningssätt och diskvalificeras från att uttrycka vissa åsikter. Inte på grund av sina kunskaper, utan på grund av sådant som borde vara helt ovidkommande i ett civiliserat samhälle.

Eli Göndör

FAKTA

DEBATTÖREN: Eli Göndör, 55, Stockholm. Fil.dr. i religionshistoria och redaktör för antologin ”Religionen i demokratin” (Timbro 2013).

DEBATTEN: Är det relevant vad en vit person har att säga om rasism? Eller vad en kristen säger om islamofobi? Det är en debatt som återkommer allt oftare. Enligt dagens debattör är inte personlig erfarenhet nödvändig för att ha en välgrundad och relevant åsikt.