ÅSIKT

Kommer våra barnbarn kunna åka Vasaloppet?

Åsa Romson (MP): Vi måste se klimateffekterna i vitögat – och agera

I fädrens svår Åsa Romson (MP) är en av 15800 som i dag åker Vasaloppet.
Foto: Privat
I fädrens svår Åsa Romson (MP) är en av 15800 som i dag åker Vasaloppet.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det är ett klassiskt inslag på nyheterna så här i sportlovstider, det om blåbärssoppekokerskan från någon idyllisk by utmed Vasaloppsspåret som förbereder sig inför den årliga invasionen av skidlöpare. Hon säger alltid något om hur man brukar göra, att svårigheterna med att beräkna och rätt tillreda all denna blåbärssoppa är något hon lärt sig med tiden. Det är mycket som handlar om tradition när det gäller Vasaloppet.

Jag har vuxit upp med att följa Vasaloppet på tv såväl som live och åker i dag för första gången de nio milen tillsammans med 15 000 andra deltagare. ”I fäders spår – för framtids segrar” lyder ju devisen, men i takt med de eskalerande klimatförändringarna och de allt snöfattigare vintrarna så växer orosklumpen i magen. Hur många fler vasalopp kommer vi egentligen att få uppleva? Kommer våra barn kunna uppleva samma folkfest som vi, eller kommer Vasaloppet att förpassas till historieböckerna? 

Frågorna har ställts förut men är återigen aktuella med årets vasaloppsvecka då snöförhållandena varit extremt svajiga. Först ingen snö till en bit efter nyår, sen hyfsat i Dalarna men fortsatt snöfattigt och därmed rejält svårtränat i hela Syd- och Mellansverige. Spårorganisationen med hundratals volontärer har kämpat heroiskt för att få spåren åkbara i tid, då tjärnar frusit sent och töväder med regn bitvis härjat spåren. Krisinsatsen i slutet av veckan med avledande av vattenmängder och helikoptrar som fraktar ut snö visar tydligt vilka svårigheter man brottas med då vädret inte är att lita på. I längden är det naturligtvis omöjligt att genomföra ett årligt arrangemang med sådana förutsättningar.

Vi vet inte exakt hur klimatförändringarna kommer att slå mot just Sverige och Dalarna. Men i takt med att forskningen går framåt vet vi allt mer om åt vilket håll det pekar. Enligt SMHI så kommer vintersäsongen att bli kortare och nederbörden mer omfattande. Och februarinederbörden riskerar allt oftare att komma som regn snarare än snö. Sedan 1961 har medeltemperaturen under Vasaloppet stigit med cirka 2 grader.

Det är notan för de senaste århundradenas koldioxidutsläpp som nu börjar ticka in, och vasaloppsåkarna kommer att få ta en del av den. Precis familjerna som har fått sina hus översvämmande i södra England under denna vinter tvingas också vi börja se klimateffekterna i vitögat.

För mig är Vasaloppet dels en fantastisk naturupplevelse men också ett sätt att hålla i gång konditionen och få en ordentlig kickoff inför valrörelsen. En valrörelse som kommer handla om just klimathotet och om att Sverige måste börja ta ansvar för utsläppen.

Forskarnas varningar om de katastrofala konsekvenser som väntar om vi inte gör något åt klimathotet kan verka skrämmande. Men det som verkligen skrämmer mig är politiker som hör varningarna men ändå struntar i att göra något åt saken. Vi har fortfarande chansen att hejda klimatförändringarna så att dagens barn och unga får njuta av riktig skidåkning och fortsätta den tradition så många av oss uppskattar.

När jag i dag skidar mellan blåbärskontrollerna kommer därför ingen fråga kännas mer angelägen än klimatfrågan.

Åsa Romson

FAKTA

DEBATTÖREN

Åsa Romson, 41, Stockholm. Språkrör för Miljöpartiet.

DEBATTEN

Så sent som i onsdags kallade arrangörerna av Vasaloppet till presskonferens, där de flaggade för att de på grund av den besvärliga vätan kunde bli tvungna att ställa in årets lopp. Så blev det dock inte – men frågan är om ett blötare klimat gör det möjligt att även i framtiden följa ”i fäders spår”.