Debatt

Svårare få medel från Arvsfonden

Handikappförbunden: Pengarna finansierar verksamhet i offentlig sektor

Det har blivit svårare att få medel från Arvsfonden för ideella projekt, som till exempel vill förändra villkoren för funktionsnedsatta, menar debattören.
Det har blivit svårare att få medel från Arvsfonden för ideella projekt, som till exempel vill förändra villkoren för funktionsnedsatta, menar debattören.
Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden.
Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden.

Förra året gick Arvsfonden ut i medier med budskapet att fondens pengar växer på hög och att man vill dela ut mer av de hundra­tals miljoner kronor som fonden förfogar över. För 2014 är målsättningen att dela ut hela 550 miljoner kronor.

För oss som är verksamma inom funktionshinderrörelsen borde detta vara underbara besked.

Men trots att våra förbunds medlemmar är en av Arvsfondens tydliga målgrupper upplever många förbund att det i stället blivit allt svårare att beviljas medel.

Den dialog som tidigare fanns under beredningen av ansökningarna uteblir. Därmed ges ingen hjälp att förbättra ansökningarna, så att möjligheterna till beviljande ökar.

 

Allt fler får avslag - och motiveringar ges endast muntligt om förbundet självt ringer och frågar. Någon skriftlig motivering lämnas aldrig, vilket innebär att det kan vara svårt för den sökande att förstå varför medel nekas.

I lagen som styr Allmänna arvsfonden står att ändamålen för Arvsfonden ska vara att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd får om det finns särskilda skäl även lämnas till en offentlig huvudman, exempelvis en kommun.

Den statistik som Handikappförbunden tagit del av visar dock en förskjutning mot att allt fler projekt med offentliga huvudmän beviljas medel, på bekostnad av ideella organisationer.

I utlysningen till en av de stora satsningarna, ”Egen kraft!”, uppmanas till exempel de ideella organisationerna att samarbeta med offentlig sektor eller annan organisation. Det innebär att många sökande tvingas konstruera samarbeten - utan att det finns särskilda skäl.

Detta menar vi är både oriktigt och orimligt. Det är ett sätt att via Arvsfondsmedel finansiera verksamhet inom den offentliga sektorn.

Handikappförbunden ser en risk för att ideella organisationer involveras för att med sina namn godkänna projekt som de inte själva har initierat. Vi har noterat en ökning av förfrågningar från externa parter som vill genomföra Arvsfondsprojekt med hjälp av våra förbund och föreningar, men där projekten inte innehåller några bra strukturer för samarbete.

På senare år har Arvsfonden kommit att betona kravet på långsiktighet och projektöverlevnad. Samtidigt ställs krav på att projekten ska vara nyskapande och utvecklande. Detta kan vara ett stort dilemma eftersom nyskapande projekt naturligt nog är experimentella och mer oförutsägbara.

Handikappförbunden ser dessutom en svårighet för Arvsfonden att över huvudtaget bedöma vad som är nyskapande och utvecklande på det område vi verkar i. Det är funktions­hinderrörelsen som har erfarenheterna och möjligheten att bedöma detta - inte Arvsfondens handläggare.

Slutligen har vi noterat att projekt som vill utveckla nya metoder för strukturell påverkan ­nekas anslag, med förklaringen att detta ska ingå i organisationernas ordinarie verksamhet.

I stället går pengarna till projekt som fokuserar på att sätta guldkant på tillvaron. Att rida och spela golf kan visserligen vara positivt för den enskilde individen, men det bidrar inte till att förändra livsvillkoren för männi­skor med funktionsnedsättning på sikt.

Handikappförbunden menar att:

✓ Arvsfondens medel i större utsträckning ska gå till just de målgrupper de var ämnade för: ideella föreningar och organisationer.

✓ Det måste vara tillåtet att i projekten arbeta med strukturell påverkan som förbättrar människors livsvillkor.

✓ Arvsfonden ska kvalitets­säkra sin hantering av ansökningar genom att öka dialogen med de sökande.

Ingrid Burman

FAKTA

DEBATTÖREN

Ingrid Burman, 61, Uppsala.

Ordförande för Handikappförbunden.

DEBATTEN

I Arvsfonden hamnar de pengar avlidna utan arvingar lämnar efter sig. Medlen ska användas till projekt för barn och unga med funktionsnedsättning. Fonden sköts av Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen.

Men idag delas pengarna allt oftare ut till kommuner - och inte till de ideella organisationerna.