ÅSIKT

Låt Mazen stanna

17-årige Mazens vänner, klasskamrater, tränare och lärare: När tänker Sverige säkerställa alla barns rättigheter och inte bara de med ett svenskt pass?

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Återigen är det dags för en utvisning av ett barn. Denna gång gäller det Mazen, 17 år, som går årskurs 9 i Bredängsskolan. Han kom till Sverige i början av 2011, efter oroligheterna i Egypten. Han har etablerat sitt liv i Bredäng. Alla hans vänner är här, han har kommit in i fotbollslaget och har sökt till gymnasiet nästa termin precis som sina klasskamrater. Men nu väntar utvisning till Sudan eller Egypten.

En enda kränkning av ett barns rättigheter är en för mycket. Sverige har åtagit sig att följa Barnkonventionen, och ytterst ansvarig för genomförande är barnminister Maria Larsson. Att barn har rättigheter innebär att staten har skyldigheter. De här skyldigheterna behöver tas på större allvar. Maria Larsson behöver krävas på ansvar för utvisningarna av barn i Sverige.

Alla barn har lika rättigheter och samma värde. Så lyder en av grundprinciperna i Barnkonventionen. I år, 2014, fyller konventionen 25 år. Det kommer firas med pompa och ståt på internationella barndagen 20 november. I skuggan av stora, tomma ord om barnrätt och politikernas ständigt pågående seminiarier och mingel, kränks barns rättigheter om och om igen. Utvisningarna av barn, ofta födda eller uppvuxna i Sverige, är kanske det allra främsta exemplet på detta.

Vi som skriver det här har kommit i kontakt med Mazen på olika sätt. Vi är klasskompisar, vi är tränare från fotbollslaget och vi är lärare på Bredängsskolan. Eleverna i Mazens klass har samlat namnunderskrifter i närområdet och på internet. Efter tre dagar hade vi 2000 namn. Idag håller vi en manifestation i Bredäng för att få beslutet ändrat. Kampanjen går under namnet #LåtMazenStanna på Instagram, med över 1000 bilddelningar. Mazens fall engagerar hela orten, men frågan gäller hela Sverige.

Rädda Barnen släppte i dagarna rapporten Ung Röst. I den vittnar 25 000 barn om hur deras rättigheter tillgodoses i Sverige. Rapporten visar att 2-3% är oroliga för att bli utvisade, och 7% är oroliga för att en kompis ska utvisas. Räknat på hela Sveriges barnbefolkning rör det sig om nästan 40 000 barn som bär på oron över att få sina egna rättigheter kränkta på det här sättet, och 130 000 barn som oroar sig för om en kompis ska försvinna. Problemet är stort, och det rör i allra högsta grad barnrättspolitiken. Ändå hör vi sällan någon ansvarig politiker alls kommentera fallen. Det är allvarligt.

Ännu ett barn utvisas, trots att det beslutet inte är barnets bästa, som Barnkonventionen säger. Därför kräver vi att utvisningen stoppas och att Mazen får stanna. Nästa termin ska Mazen börja gymnasiet. Maria Larsson – när tänker du säkerställa alla barns rättigheter, och inte bara de med ett svenskt pass?

Eleverna i årskurs 9 i Bredängsskolan

Terhi Bisander, rektor, Bredängsskolan

Haris Curic, studie- och yrkesvägledare, Bredängsskolan

Åsa Skaljic, lärare, Bredängsskolan

Jörgen Kruth, thaiboxningstränare, Frysbox

Anders Pettersson, ordförande JKS Basket

Pernilla Johansson, thaiboxningstränare, Frysbox

Peter Hermansson, fotbollstränare, Grödinge SK

Claudio Matus, fotbollstränare, Grödinge SK

Henrik Naessen, thaiboxningstränare, Frysbox

Claude Brochard, socionom

Vlado Radakovic, pizzabutiksägare