ÅSIKT

Rättviseförmedlingen diskriminerar vita män

DEBATTÖREN: Representativitetsivern har förblindat konsekvensanalysen vilket leder till att man utsätter människor för precis det man påstår sig vilja motverka.

Rättviseförmedlingen dåvarande vd och grundare Lina Thomsgård vann årets Wendela år 2011
Rättviseförmedlingen dåvarande vd och grundare Lina Thomsgård vann årets Wendela år 2011
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Förberedelserna för Almedalen går på högvarv och alla som planerar att ta sig dit gör allt för att skaffa sig ett utrymme i myllret. Alla vill vara göra sig hörda på något vis och i just den ambitionen engagerar sig Rättvisförmedlingen. Men organisationen har nu även tagit steget till att uttrycka kriterier för vilken typ av människor som bör uteslutas.

Rättvisförmedlingen är en organisation som enligt sin presentation på FB vill

”sprida kunskap och synliggöra kompetens för att korrigera skevheter och verka för en rättvis representation i ett jämlikt samhälle.” Organisationens målsättning enligt samma presentation är ”ett samhälle där en människas kön, ursprung och fysiska förutsättningar inte begränsar dennes möjligheter och rättigheter att göra vad den vill och kan.”

Så långt tycks verksamheten vara fylld av lika goda som välbehövliga avsikter. Men inför Almedalen har man lagt till en extra påminnelse: ”i Almedalen vill vi passa på att påminna om vår lista på andra än vita cis*-män med nordiskt klingande namn...” 

Plötsligt har en organisation som vill motverka rasism uttryckt sig på ett vis som är svårt att missförstå. Människor med en viss hudfärg, visst kön, sexuell läggning och efternamn är inte välkomna.

Min farfar Lajos Goldklang som ville läsa medicin vid Budapests universitet fick på omvägar veta att ansökningar med judiskt namn kastades i papperskorgen. Därför bytte han till det vanliga ungerska namnet Göndör. Han kom därigenom in på universitetet och blev läkare. När kriget så småningom var över var det kommunisterna som styrde Ungern. Befriad från koncentrationslägret Mauthausen återvände min far Ferenc Göndör till Budapest med en önskan om att få studera. Men kommunisterna som tagit över makten ansåg att eftersom hans far varit läkare tillhörde han en borgerlighet som nu skulle uteslutas från universiteten till förmån arbetaren.

Det saknas inte tillfällen och exempel från historien då omfördelningar och representativitetskvoteringar landat i förföljelser och marginaliseringar av någon grupp i samhället som anses vara överrepresenterad.

Det finns gott om argument för att låta allt fler människor med varierande bakgrund komma till tals i olika frågor. Människors egna upplevelser av rasism eller andra former av särbehandlingar är vittnesmål att ta på största allvar. Var och en har någon form av ansvar för att se bortom sin egen bekantskapskrets vid olika former av rekryteringar. Men att vilja öka bredden på representativiteten är något helt annat än att utesluta människor på grundval av fel efternamn eller kön.

Representativitetsivern har förblindat konsekvensanalysen och fastnat i ett cirkelresonemang som leder till att man utsätter människor för precis det man påstår sig vilja motverka. Det är orimligt att vilja uppfattas för den man anser sig vara utan att behöva bedömas genom ett raster av hudfärg eller sexuell läggning, kön eller efternamn och samtidigt vilja utesluta människor efter just nämnda kriterier.

Inför Almedalen finns det uppenbarligen anledning till att vara vaksam över vad det är för människor som utesluts och varför. För ska vi ta Rättvisförmedlingens uppmaning på allvar så har de mörkaste epokerna i världshistorien hunnit ikapp representativitetshetsen.

Eli Göndör

FAKTA

DEBATTÖREN:

Eli Göndör fil.dr. i religionshistoria och redaktör för ”Religionen i demokratin” Timbro 2013.