Debatt

Låt försäkringsbolagen hjälpa polisen lösa brott

DEBATTÖRERNA: Det är dags utreda hur de rättsvårdande myndigheterna kan ta hjälp av näringslivet

Bedrägeribrott har blivit en lukrativ verksamhet för kriminella nätverk i Sverige. Antalet bedrägeribrott ökar kraftigt. Id-kapningar, bluffakturor, bidragsbrott och försäkringsbedrägerier är viktiga finansieringskällor för organiserad brottslighet.

Internationella stöldligor genomför bostadsinbrott och stjäl båtmotorer, lyxbilar och entreprenadmaskiner. Sverige ligger högt upp i den europeiska statistiken över bostadsinbrott samtidigt som uppklarandet ligger på endast fyra procent.

Erfarenheter visar att de kriminella nätverken snabbt anpassar sig efter ändrade förutsättningar. De fokuserar på länder och brottstyper med låg upptäcktsrisk och relativt korta påföljder. Tyvärr är Sverige ett sådant land. Egendomsbrott och bedrägerier har för låg prioritet inom polis och rättsväsendet. Under senare år har det skett en viss förbättring. Men det finns mycket mer att göra. Målet måste vara att betydligt fler id-kapningar, bostadsinbrott och stölder faktiskt blir föremål för utredning. Detta kräver ökade resurser, ändrade prioriteringar och högre effektivitet.

Det finns idag en väl fungerande samverkan mot grov organiserad brottslighet mellan ett tiotal myndigheter. Det är hög tid att på allvar involvera näringslivet på lämpligt sätt i detta arbete. Även privata aktörer har kunskap och information som är värdefull i kampen mot organiserad brottslighet. Exempelvis har försäkringsbolag stor kunskap om brottstrender och tillvägagångssätt. En strukturerad inhämtning och analys av sådan information skulle vara värdefull både för att förebygga brott och för att klara upp fler brott. Ett lagreglerat och systematiskt informationsutbyte skulle vara ett effektivt sätt att motverka den organiserade brottsligheten. Vi föreslår därför att en statlig utredning tillsätts för att se över förutsättningarna för rättsvårdande myndigheter att bredda samarbetet mot organiserad brottslighet.

Det är också angeläget att se över hur vi hanterar personlig integritet i Sverige. Det finns knappast något land där det går att inhämta lika detaljerade personuppgifter från myndigheter och andra öppna källor. Självklart ska vi värna offentlighetsprincipen men man bör vara medveten om att tillgången till detaljerade personuppgifter är en värdefull informationskälla för kriminella nätverk som sysslar med exempelvis id-kapningar och egendomsstölder.

På goda grunder råder en strikt tillämpning av personuppgiftslagen när det gäller information om brott. Detta innebär dock att det i princip är omöjligt att utbyta information om misstänkta bedragare och stortjuvar mellan berörda aktörer.

Eftersom kriminella nätverk ofta är inblandade i större och komplexa härvor av stölder och bedrägerier är det ytterst svårt för exempelvis ett försäkringsbolag att identifiera om en enskild skadehändelse ingår i en större härva. Straffskalorna för stöld och bedrägeri är redan i dag ändamålsenliga. Såväl grov stöld som grovt bedrägeri kan ge sex års fängelse. Men tyvärr är praxis att domstolarna endast tillämpar den lägre delen av straffskalan. Det är relativt sällan bedrägerier leder till annat än villkorlig dom även när det gäller storskaliga och organiserade bedrägerier.

Om vi på allvar vill bekämpa bilden av Sverige som ett attraktivt land för organiserad brottslighet krävs kraftfulla åtgärder för att öka upptäcktsrisken, en strängare tillämpning av straffskalan och bättre möjligheter för näringslivet att samverka med de brottsbekämpande myndigheterna.

Annika Brändström

Mats Galvenius

Johan Pehrson

FAKTA

DEBATTÖRERNA:

Annika Brändström, vd Stöldskyddsföreningen

Mats Galvenius, vd Larmtjänst AB

Johan Pehrson, riksdagsledamot (FP), justitieutskottet

DEBATTEN:

Både bedrägerier och bostadsinbrott är lukrativa verksamheter i Sverige. Endast fyra procent av alla inbrott klaras upp av polisen. Därför är det hög tid att låta näringslivet hjälpa till med polisens arbete, skriver dagens debattörer.

GE OSS FEEDBACK