ÅSIKT

Hannah är okunnig om reglerna för asyl

Migrationsverkets rättschef replikerar på Robert Hannahs debattartikel.

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I en debattartikel i Aftonbladet (11/9) vänder sig Robert Hannah (FP) starkt emot Migrationsverkets sätt att handlägga asylärenden kopplade till den kristna minoriteten i Irak. Hannah säger bland annat att det är en skam för Sverige att inte bevilja samtliga kristna irakier asyl i Sverige. Vidare påstår Hannah att Migrationsverket bryter mot mänskliga rättigheter. Det är allvarliga anklagelser.

Det är i sig inte ovanligt att kritik riktas mot det sätt Migrationsverket och domstolar tillämpar den lagstiftning en enig riksdag beslutade om 2005. Vad som däremot är både ovanligt och bekymmersamt är när man från politiskt håll ger sig ut i debatten utan kunskap om gällande regelverk.

Migrationsverket har sedan 2009 riktat särskild uppmärksamhet mot situationen för minoriteter, däribland kristna, i Irak. Sommarens händelser i norra Irak accentuerar behovet av skydd för minoriteter än mer. Genom två rättsliga kommentarer under sommaren konstaterar vi att det råder en inre väpnad konflikt i fyra provinser i de västra och norra delarna av landet.

Situationen för kristna och andra minoriteter som kommer från de mest drabbade provinserna i Irak är så allvarligt att de inte kan återvända dit eftersom de riskerar att förföljas eller dödas. Men våldet sträcker sig inte över hela landet.

Migrationsverket är som rättstillämpare skyldiga att följa gällande rätt. Av både nationell och internationell rätt följer att nationellt skydd går före internationellt skydd, det så kallade internflyktsalternativet. Denna ordning har också bekräftats av Europadomstolen för mänskliga rättigheter som under 2013 avgjort ett flertal ärenden som gäller kristna från Irak. I Migrationsverkets riktlinjer framgår tydligt att det inre flyktalternativet ska användas restriktivt och endast om det ger relevant skydd och framförallt om det är rimligt för människan att uppehålla sig där. Det ska vara de individuella förutsättningarna i ärendet som är avgörande för om ett internflyktalternativ är rimligt. Ålder, kön och hälsotillstånd är några faktorer som är avgörande i denna bedömning men också omständigheter som om den enskilde har någon anknytning till området, till exempel genom anhöriga eller vänner.

Mot bakgrund av den stora gruppen internflyktingar i Irak och därmed det ökade trycket på myndigheterna i KRI är det särskilt den humanitära situationen i det enskilda fallet som nu blir central i denna bedömning. Dessa bedömningar har resulterat i att majoriteten av irakierna i dagsläget beviljas asyl. För att bevilja samtliga kristna irakier, från alla delar av landet, asyl i Sverige krävs att hotbilden skulle sträcka sig över hela landet vilken den inte gör. Om det blir så vet vi inte, just nu förefaller det inte troligt, men vi följer utvecklingen i Irak mycket noggrant.

Viktigt att komma ihåg är att alla asylsökande har vid ett avslag rätt att få sin sak prövad av svensk domstol. I de fall domstolen kommer till en annan slutsats i fråga om skyddsbehov ändras Migrationsverkets beslut.

Carl Bexelius

Biträdande rättschef, Migrationsverket

FAKTA

DEBATTÖREN: Carl Bexelius, biträdande rättschef Migrationsverket.