ÅSIKT

Skolan måste utbilda bortom Pisa-resultat

Professor/flumpedagog: Pisas makt över skolan måste kunna diskuteras

Skolan behöver utvärderas på fler än ett sätt, menar avsändaren.
Foto: TT
Skolan behöver utvärderas på fler än ett sätt, menar avsändaren.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Flumpedagogik sa Bill. Pedagogflummare var ordet, sa Bull. Ibland kan man tro att det är Elaka Måns som styr den svenska debatten om utbildningsvetenskaplig forskning, i vilken de så kallade flumpedagogikforskarna är berättelsens Pelle Svanslös; godhjärtade men lite menlösa i sin oförståelse för Pisamätningens hårda fakta om en svensk skola i förfall.

Men vad är egentligen flumpedagogik och vad är det som gör den så hotfull att ledarskribenter och kunskapsförespråkare ägnar spaltmeter åt att förfasa sig över den?

Kunskapsförespråkarna, låt oss kalla dem det – de som klagar på flumpedagogiken, hävdar att svenska elever inte lär sig något. Åtminstone inte det som räknas, alltså de kompetenser som den ekonomiska organisationen OECD pekar ut som nödvändiga för ekonomisk framgång. De handlar om hur elever kan använda sig av vissa kunskaper i specifika skolämnen: matematik, läsning och naturvetenskap. De som inte når upp till vissa nivåer i Pisa:s mätning av dessa ämnen, påstår OECD, fungerar inte som medborgare i ett framtida samhälle.

Låt oss göra det klart en gång för alla: Klart att alla ungar ska lära sig läsa i skolan. Och klart att alla elever ska lära sig naturvetenskap och matematik. Kan vi flumpedagoger från och med nu slippa anklagas för att inte vilja att så sker? Alla elever har rätt till god utbildning. Punkt. Problemet för oss flumpedagoger är inte kunskaperna, utan tron på att allt måste/kan mätas, och att Pisa har blivit ett slags orakel som kan avgöra om svenska ungdomar blir vettiga medborgare och hur den svenska skolan fungerar. Ett orakel man inte kan ifrågasätta utan att pekas ut som kunskapsfientlig.

Så vad är det då egentligen vi flumpedagoger förespråkar när vi kritiserar Pisa? Har vi egentligen något alternativ? Ann-Charlotte Martéus på Expressen tolkade det i förra veckan som att vi vill ha mer brännboll och syslöjd – skolaktiviteter som man kanske inte kan bygga en bärkraftig

ekonomi på utan som är mer av Pelle Svanslöskaraktär; snälla och menlösa.

Nja, inte riktigt. Snarare handlar det om att vidga perspektivet, från OECD:s ekonomiska syften till att handla om saker som demokratifostran (vilket man troligen inte är lika bra på i Pisa-toppens Shanghai). För en del lyser flumvarningslampan rött vid ett sådant ord, kanske för att demokrati är något de tar för givet. Men i en tid när rasism breder ut sig över Europa och sexism når nya höjder i nättrollens hat så hjälper inte mätbara kunskaper i matematik och naturvetenskap. Det behövs normkritik, historia, samhällskunskap, filosofi, religion, och så vidare, och så vidare. Kompetenser som OECD aldrig kommer att få för sig att mäta.

Men, säger nu vän av ordning (en kunskapsförespråkare), det är väl ingen som har påstått att vi inte ska ha samhällsvetenskapliga ämnen i skolan bara för att Pisa inte mäter dem? En flumpedagogisk konspirationsteori!

Nej, det är sant. Men frågan är vad vi låter OECD och Pisa göra med skolan, hur stor makt vi ger dem att bestämma vad skolan ska vara och vad eleverna ska göra. Kunskapsförespråkarna litar på Pisa. En blind tillit som bidrar till en debatt där Pisa-resultat är sanning och där de som problematiserar vad Pisa egentligen mäter och vad det gör med skolan är flummiga, löjliga och förödande för det svenska samhället.

En debatt som tar sig sådana uttryck pekar med all tydlighet på att fler flumämnen behövs i skolan. Det är nämligen genom sådana man kan förstå hur ideologi blir till sanning och hur meningsmotståndare exkluderas genom förlöjligande etiketter.

Malin Ideland

FAKTA

DEBATTÖREN

Malin Ideland.

Etnolog, flumpedagog och professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola.

DEBATTEN

Det är otvivelaktigt så att svensk skola rasade i den senaste Pisa-undersökningen (december 2013). Men hur bra mått på skolans duglighet är egentligen Pisa-

rapporterna? Det måste kunna ifrågasättas utan att man stämplas som kunskapsfientlig, skriver dagens debattör.