Gränsen är passerad

Än en gång blev det uppenbart att tjejer är rättslösa i det som kallas det jämställda Sverige, en kvinna kan våldtas gång på gång utan att det resulterar i en fällande dom. Tumbafallet har genomgått samtliga instanser i rättsväsendet. I varje instans har ett fördomsfullt synsätt på hur kvinnor och män bör vara och agera lyst igenom. I tingsrättens dom fick vi veta att det för bedömningen var relevant att den utsatta kvinnan hade dansat sexuellt utmanande, att de tilltalade kände henne sedan innan och att hon en gång tidigare hade haft sex med två män. Tingsrätten ansåg detta vara tillräckligt för att lägga hela skulden för övergreppen på den utsatta kvinnan.

I hovrätten fick vi veta att det var relevant att männen hade uppfattat den utsatta kvinnan som mer livserfaren och att de visste att hon visat intresse för andra män i deras ålder. Det utgjorde en del i den bedömning som än en gång fick till följd att hela skulden lades på den utsatta kvinnan.

Och i går gjorde Högsta domstolen, med prejudicerande verkan, klart för oss att ansvaret för killars så okontrollerade sexualitet ligger på oss tjejer. Precis som på medeltiden?

Vad vill Högsta domstolens domare säga till alla Sveriges kvinnor och män? Att det är helt i sin ordning att kvinnors och mäns upplevelser värderas olika? Att kvinnors normaltillstånd bör vara att vara på sin vakt och misstänka män i sin omgivning? Att en kvinna som inte har en "Jag vill inte bli våldtagen"-knapp på jackslaget är sexuellt tillgänglig för alla förbipasserande män?

Vi vill kunna dansa hur vi vill på krogen, vi vill kunna ta ett par öl med våra kompisar och vi vill ha möjlighet att följa med en kille hem utan att skuldbeläggas för det. Men det blir allt mer uppenbart att rättssystemet anser att vi tjejer ska ta på oss hela ansvaret för att inte bli utsatta för övergrepp. För om vi, liksom vår syster i Tumba, dansar utmanande på krogen, om vi tar ett par öl med några kompisar och om vi följer med en kille hem är det plötsligt vårt fel, eller i alla fall en förmildrande omständighet, om de sedan våldtar oss.

Vi tycker inte och vill inte tycka att alla män är potentiella våldtäktsmän. Men samhället och rättssystemet försöker gång på gång tvinga oss att anamma den synen. Tumbadomen är ytterligare ett exempel på detta. Vårt alternativ är en rättsapparat där kvinnors upplevelser tas på allvar. Där det finns en samsyn för att kvinnors livsutrymme beskärs av rädslan och att livet på så sätt krymper. Vi tvingas ständigt vara beredda att parera sexuella anspelningar i skolan eller på vår arbetsplats då killar tar sig rätten att kommentera och definiera oss. Rädslan begränsar våra val och rädslan gör att vi inte tar den närmaste vägen hem. Utan en omväg.

Men när rättssystemet inte förmår tillvarata kvinnors intressen och när samhället samtidigt begränsar våra möjligheter att röra oss fritt och säkert, är det dags att säga ifrån - att underifrån och tillsammans utmana de strukturer som minerar vår vardag. Efter att domen offentliggjorts strömmade rasande sms och mejlkedjebrev ut till kvinnor med innehållet "gränsen är passerad".

Vi ser just nu hur det hårdnande klimatet skapar en motståndsrörelse bland unga tjejer. Runtom på skolor går tjejer samman i jämställdhetsgrupper och arbetar mot sexuella trakasserier. På kvinnojourerna har det bildats tjejjourer som skriker högt när kommunen planerar att spara pengar på nattbussarna. På Umeå universitet, det enda juristprogrammet som har ett genusperspektiv på sin utbildning, har kvinnliga studenter gått samman för att ge kvinnor den juridiska rådgivning som annars är så svår att få. Det är en skam att övriga lärosäten inte har genusproblematiker som en integrerad del av sin utbildning.

I väntan på ett rättssystem och en ny lagstiftning som inte har manliga glasögon på näsan behövs tjejers och kvinnors organisering för att upphäva den rädsla och begränsning som Tumbadomen och andra fall tvingar oss att känna. Feministiskt självförsvar måste bli en obligatorisk del i idrottsundervisningen och samtliga av Sveriges domare och tingsnotarier ska omedelbart skickas på grundkurs i genuskunskap. Att kvinnors liv begränsas i den här utsträckningen kan inte ses som något mindre än ett demokratiproblem.