ÅSIKT

Därför tycker vi att julen var bättre förr

Debattören: Att "jultraditionerna är hotade" bygger på ett missförstånd

Lussefirandet, Kalle på julafton och Julkalendern – tre traditioner man inte petar i ostraffat.
Foto: Foto: COLOURBOX/DISNEY/SVT
Lussefirandet, Kalle på julafton och Julkalendern – tre traditioner man inte petar i ostraffat.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Det kan vara en förskola som bestämmer att föräldrar inte får komma på barnens luciafirande. Det kan vara att Disney klipper en scen i ett populärt inslag som visas på julafton. Det kan vara att SVT:s julkalender inte har snö.

Det finns många exempel på hur december numer är den månad då indignerade insändarskribenter får utrymme att beklaga över hur "våra traditioner är hotade”. Men vad handlar detta egentligen om?

Redan 1928 skrev Hilding Celander i boken "Svensk jul" att moderna påfund ”slagit den gamla julen /../ i spillror”. Han beklagade sig bland annat över jultomten, luciafirandet och att julskinka kunde köpas i butik. Likheterna med dagens twitter- och insändardrev är slående.

Men tesen att "våra traditioner är hotade” bygger på ett missförstånd – att traditioner alltid är desamma och aldrig förändras. I själva verket finns en tydlig tendens att de som vill att "allt ska vara som det alltid har varit” egentligen menar att "det ska vara som det var när jag var i tioårsåldern”. Låt mig ta tre exempel.

Luciafirandet.

Att vi ens firar lucia har mycket lite med helgonet Lucia att göra. Det beror på att vintersolståndet under tidigmodern tid inföll runt den 13 december. Under slutet av 1800-talet utvecklades den tradition vi i dag känner - en vitklädd gestalt med ljus i håret som sjunger sånger.

Dock förändrades luciafirandet under förra seklet. Från att i början varit en angelägenhet för gillen och föreningar, via storslagna kröningscermonier (fyrtio- och femtiotalet) med tiotusentals åskådare och ungdomliga fylleslag (på sjuttio- och åttiotalet) till att i slutet av seklet ha blivit en tradition som främst genomförs på förskolor.

Dagens föräldrar är uppvuxna under just de decennier då luciafirandet etablerade sig på förskolorna. Det är detta firande man minns från barndomen som man kramar så hårt.

Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul.

Sedan det första "Kalle Anka på julafton" sändes 1960 har fler ändringar gjorts – det är bara tre inslag som funnits med under alla år som programmet sänts: "I jultomtens verkstad", "Lady och Lufsen" samt "Snövit".

Just "I jultomtens verkstad" var på löpsedlarna för några år sedan då två scener klipptes bort av Disney (inte av SVT). Kortfilmen har visats sedan 1960, men redan första året var den nerklippt. Inte någon julafton har den fullständiga versionen visats. Scenerna som klipptes bort 2011 var inte heller med före 1983. Men de som i dag beklagar sig minns hur scenen var när de var små (under åttio- och nittiotalet).

Julkalendern.

Sedan 1960 har SVT sänt en julkalender. Ofta har det varit diskussion om kalenderns innehåll. En ofta återkommande kommentar är att julkalendern var "bättre förr” och att man i stället bör reprisera gamla kalendrar.

Vilken kalender som är anses vara bäst förändras dock. Skaparen av "Sunes jul", Sören Olsson, skrev träffande i Expressen: "För ett par år sen var det 'Teskedsgumman', sedan var det 'Trolltider' och därefter 'Sunes jul'. Nu höjs fler röster om att 'Mysteriet på Greveholm' är den bästa julkalendern någonsin. Allt nytt är dåligt!”.

Återigen handlar det om att drömma sig tillbaka till en tänkt guldålder – när man själv var barn.

Traditioner är i ständig förändring. Sätten som vi firar högtider på förändras. Om tjugo år kommer vi förmodligen dagens barn att minnas tillbaka till 2015 års luciafirande, Kalle Anka och julkalender och prata om dem som att "det var bättre förr”.

Mattias Axelsson

FAKTA

DEBATTÖREN

Mattias Axelsson.

Gymnasielärare i historia och religionskunskap och bloggare på Svenska högtider.

DEBATTEN

Årets julkalender har fått kritik för att inte vara en "riktig" julkalender och föräldrar upprörs när de inte får vara med på luciafirandet på förskolan. Att bryta mot den traditionella julen skapar känslor – men vad bygger vår bild av den perfekta julen på? Traditionerna förändras – och har alltid gjort så, skriver debattören.