Debatt

Etnisk bakgrund är aldrig en ursäkt

Åsa Regnér: Främlingsfientliga krafter får inte kapa frågan om kvinnors rättigheter

Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister.
Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister.Foto: REGERINGEN

DEBATT. Reaktionerna efter Köln och ”We are Sthlm” har med rätta varit starka. Debatten har kommit att handla om allt från förövarnas bakgrund och gruppfenomen till kvinnors negativa erfarenheter i vardagen och genom generationer av sexuella trakasserier och våld.

Låt oss som samhälle, lyssna och ta fasta på vad tjejer och kvinnor berättar. Låt oss ta deras röster på allvar.

Sverige har i en internationell jämförelse en stolt historia med en framgångsrik kvinnorörelse, som framför allt sedan 70-talet har drivit på frågan om kvinnors rättigheter på bred front, men även med särskilt fokus på våld och sexuellt våld.

Insatser och åtgärder, till exempel kvinnojourer och samtalsmottagningar har i första hand riktats till de kvinnor som drabbats av mäns våld. Regeringen avsätter i år 100 miljoner i utökat stöd till kvinnojourerna. Fortsättningsvis är det regeringens avsikt att i högre grad fokusera arbetet på mäns ansvar och delaktighet för att förebygga och förhindra våld, detta oavsett bakgrund.

Regeringen har under hösten tecknat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor. Satsningen syftar till att påverka destruktiva och begränsande normer kring maskulinitet och att stärka mäns och pojkars delaktighet i organiserat jämställdhetsarbete, bland annat i det våldspreventiva arbetet.

Vi vet att män med en stereotyp syn på manlighet har en ökad risk att utöva våld.

Det är en utmaning att förändra normer, men inte omöjligt. Det finns många exempel på hur normer och värderingar förändrats på relativt kort tid. Några exempel är attityder till rökning och barnmisshandel.

Det är brist på kunskap om vilka metoder och program som fungerar i det våldsförebyggande arbetet i Sverige, men däremot finns program som visat goda resultat internationellt. För att stärka användningen av dessa utvärderade program har Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor fått i uppdrag att aktivt främja att de används av kommuner och organisationer inom det civila samhället.

Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att utvärdera effekterna av ett av de internationella program som nu prövas i ett antal kommuner i Sverige, Mentors in Violence Prevention (MVP). Om utvärderingen visar att programmet är effektivt kan det spridas till skolor i hela landet

Ett annat viktigt arbete är översynen av sexualbrottslagstiftningen som syftar till att stärka brottsoffrens ställning i rättsprocessen och vars resultat ska redovisas i oktober.

I oktober tog jag emot Jämställdhetsutredningens förslag om det fortsatta jämställdhetsarbetet. Våren 2016 är ett viktigt tillfälle för samtal, möten och beslut om den framtida jämställdhetpolitiken, som kan få verklig betydelse för människors liv och livskvalité i ett modernt och jämställt Sverige.

Det är min övertygelse att vi har alla de förutsättningar ett land behöver för att lyckas. Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Män måste i högre grad solidarisera sig med kvinnor i arbetet för ett jämställt samhälle, självklart gäller det även nyanlända.

Kulturell-, etnisk bakgrund eller tillhörighet är aldrig en ursäkt inte heller en förklaring till kriminellt beteende, därför vägrar jag att låta främlingsfientliga krafter kapa den viktiga frågan om kvinnors rättigheter och jämställdhet för oss alla.

Åsa Regnér

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister