Debatt

Nu måste hela ledningen avgå

Medlemmar i Kommunal: Vi får skämmas för er brist på moral

Debattörerna Lars Henriksson, IF Metall, och Håkan Jörnborn och Göran Gustavsson från Kommunal.

DEBATT. ”Här kan vad som helst hända. Och det gör det också”. Så säger reklamen för den lyxkrog i Stockholm som Kommunals ledning ansett att medlemmarnas pengar ska investeras i. Och med tanke på vilken verksamhet som pågått där verkar det vara en riktig devis.

Tusentals hårt arbetande arbetsplatsombud får nu skämmas inför sina arbetskamrater över ledningens brist på kompass och ryggrad. Det är särskilt allvarligt nu när en avtalsrörelse närmar sig. Arbetsgivarna är kaxigare än på länge och vi behöver all uppslutning vi kan få kring våra fackliga krav och organisationer.

Att bara säga att det är upp till Kommunals medlemmar att göra något åt saken är att slingra sig undan. Ledningen har inte bara skadat sitt eget fackförbund. Sådana direktörsfasoner skadar tilltron till fackföreningar i stort, de flesta medlemmar kräver betydligt högre moral av sin ledning än av motståndarens representanter.

Men framför allt är det i Kommunal, liksom i de flesta förbund, närmast omöjligt för vanliga medlemmar att göra sig hörda på en kongress. Valförfarandet är indirekt och stegvist, självständiga röster och besvärliga opinioner filtreras enkelt bort innan de når de högsta beslutsnivåerna.

Alla vet också att det inte är första gången något sådant händer. Det som skett handlar inte bara om bristande moral hos några individer utan om ett mer grundläggande fel i många fackförbund: Bristen på insyn och kontroll från medlemmarna.

Det får verkliga konsekvenser på arbetsplatser runt om i landet. Hur många av Kommunals medlemmar har till exempel godkänt att deras ordförande Annelie Nordström, tillsammans med arbetsgivarrepresentanter och bankekonomer i gruppen ”Arbetet i framtiden”, lagt fram en rapport till regeringen som öppnar för försämrat anställningsskydd?

Kommunals ledning har nu sparkat den som haft fingrarna djupast i syltburken. Det enda rimliga nu är att även övriga tre i förbundsledningen avgår och att styrelsen tar över verksamheten fram till kongressen i maj. Men om vi ska slippa att sådant här upprepas, inom Kommunal och andra fack, krävs förändringar på djupet.

Det finns i svenska fack en inställning att det är ledningen som sköter saker och ting, de vanliga medlemmarna ska betala sin avgift och hålla tyst. När våra representanter gör fel, och det kommer de att göra, ska vi inte behöva lita på pressen för att få reda på det.

Men då krävs en kulturförändring i facket, nämligen att kulturen av toppstyre i facket vänds upp och ner.

Sverige är till exempel ett av få demokratiska länder där medlemmarna i fackföreningarna inte har makten över det viktigaste facket gör, de centrala avtalen. I de flesta fack i världen är det självklart att medlemmarna röstar om avtalen innan de godkänns, i Sverige är det i praktiken den högsta ledningen som avgör.

Att ta tillbaka rätten att rösta om avtalet är en av de viktigaste förändringarna för att ändra den fackliga kulturen.

En annan är att ändra reglerna för de fackliga funktionärernas ersättning, de ska alltid ha samma ersättning som dem de representerar. Arbetskamraternas förtroende är en belöning i sig och representanter som är något att ha behöver inga extra förmåner. När ledningarna börjar leva direktörsliv växer glappet till medlemmarna och facket skadas.

Den vrede som nu bubblar upp efter Aftonbladets avslöjanden är bra. Den visar att många har krav och förhoppningar på sin fackförening. Uppgiften nu är att organisera den opinionen för att förändra våra fackföreningar i grunden.

Enskilda personer kommer alltid att trampa i klaveret men med genomskinliga och medlemsstyrda fack kan vi kontrollera detta och hindra att det sprider sig.

Göran Gustavsson

Skyddsombud, medlem i Kommunal i 25 år

Lars Henriksson

Skyddsombud, medlem i IF Metall på Volvo Göteborg i 37 år

Håkan Jörnborn

Huvudskyddsombud, Kommunal, Jönköping