ÅSIKT

Sverige har inte råd med marknadshyror

V: En redan allvarlig bostadsbrist kommer att bli ännu värre

Med marknadshyror tillåts de som har höga inkomster att skapa reservat i de centrala delarna av städerna, skriver debattören.
Foto: Foto: JONAS BILBERG/RIKSDAGEN
Med marknadshyror tillåts de som har höga inkomster att skapa reservat i de centrala delarna av städerna, skriver debattören.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Ska rika kunna köpa sig före också i de hyreslägenheter som ännu finns eller ska människor med vanliga inkomster fortfarande kunna bo kvar?

Det handlar om marknadshyror, en av de stora stridsfrågorna i bostadsförhandlingarna som regeringen bjudit in till. Starka lobbygrupper från byggbolag och fastighetsägare försöker nu med hjälp av de borgerliga partierna hävda att marknadshyror, åtminstone i nyproduktion, skulle vara mer effektivt och dessutom samhällsekonomiskt lönsamt eftersom det skulle öka takten i byggandet.

Vänsterpartiet håller inte med. Marknadshyror, med påföljande chockhöjningar av hyrorna i hela storstadsregioner, är ingen lösning på bostadsbristen. Tvärtom. Marknadshyror skapar inte fler bostäder, däremot ökar de klyftorna i samhället ännu mer.

De som har höga inkomster och förmögenheter tillåts skapa reservat i de centrala delarna och vanliga människor trycks ut i periferin. Vi har sett tillräckligt av vad marknadslösningarna gör med samhället i och med den omfattande utförsäljningen av hyresfastigheter och prisrusningarna på bostadsrätter.

Att i det läget införa marknadshyror skulle göra en redan allvarlig bostadsbrist för unga och människor med låga inkomster ännu allvarligare. De skulle varken ha råd att bo kvar eller flytta till en nyproducerad lägenhet.

Hyresgästerna är redan den grupp som är mest trångbodd av alla och betalar störst andel av sin inkomst till sitt boende. Höjda hyror förstärker också skillnaden gentemot villaägare och bostadsrättsinnehavare som redan subventioneras med ROT och ränteavdrag.

En mätning från institutet Ramböll i våras visade att hushållen i Stockholm skulle få en genomsnittlig hyreshöjning på 63 procent med en marknadshyra. Hur ska lönen räcka till? Vart ska folk ta vägen?

Detta är det ingen som har svar på. Ingen har heller svar på varför det skulle bli bättre om hyresgästen lämnas ensam att förhandla hyran med fastighetsägaren.

Och varför skulle fastighetsägare börja bygga bostäder i mindre attraktiva områden, till dem som inte klarade de höjda hyror där de tidigare bodde? Det finns ingenting som talar för att de skulle gå från att maximera vinsten och bygga för dem som har råd att betala till att plötsligt bygga för grupper med lägre betalningsförmåga.

Erfarenheterna från andra länder förskräcker också. I Tyskland tvingades regeringen införa en lag för att stoppa hyreshöjningarna när bostadsbristen blev för stor. När marknadshyror infördes i Finland resulterade det i många tomma lägenheter, tvärtom vad prognoserna om ”bättre nyttjande av bostadsbeståndet” hade utlovat.

Det stora problemet i dag är de höga byggkostnaderna som bromsar byggandet. Att vältra över ännu större kostnader på kunderna genom högre hyror riskerar att upprätthålla det som i dag är Europas högsta byggkostnader.

Vi måste se nyktert på de senaste tjugo årens gradvisa ökning av marknadsstyrning av byggandet i Sverige och inse att det inte gett de positiva effekter man ville åt. För att få en jämn och hög produktionstakt av bostäder måste staten ta täten igen, och lockropen från starka branschintressen ignoreras. Vänsterpartiet ser fram emot de kommande samtalen om bostadspolitiken.

Det som behövs är inte mer av de marknadslösningar som skapat dagens situation utan tvärtom, demokratiska beslut för att förändra samhället och tillfredsställa alla människors behov av ett hem.

Vi tar förgivet att den rödgröna regeringen kommer att stå upp för välfärden.

Och tillsammans med oss säga nej till marknadshyror.

Nooshi Dadgostar

Bostadspolitisk talesperson (V)