Debatt

Hederskultur styrs av klanen – inte av islam

Debattören: Skyll inte på religioner – hederskultur växer fram ur klansamhällen

Djupt troende människor tafsar vanligtvis inte på det motsatta könet under musikfestivaler eller i kommunala badhus. Hederskulturer växer fram ur klansamhällen – inte av religioner, skriver Eli Göndör.
Eli Göndör.

DEBATT. Händelserna i Köln och på svenska badhus upprätthåller ett viktigt samtal om koppling mellan hederskultur och oacceptabel syn på kvinnors rätt eller roll i offentliga rum.

Tyvärr leder dock samtalet inte sällan till förenklingar där religion och framför allt islam pekas ut som orsaken till hederskultur.

Gulan Avcis (L) inlägg på DN-debatt (20/10 2015) illustrerar ett resonemang vilket lätt kan förstås som att ökad religiositet och då framför allt fler religiösa muslimer, också leder till mer omfattande hederskultur. Genom sina formuleringar ger hon intrycket av att inte ha förstått att hederskultur påverkar religion och inte tvärtom.

Amineh Kakabaveh (V) har i ETC (12/7 2015) däremot bredare och djupare förståelse av problemet då hon tydliggör att hederskultur inte handlar om religion eller endast religion utan snarare är kopplat till traditionella system där kvinnans sexualitet och beteende kontrolleras för att skydda familjens heder.

 

Hederskulturen har vuxit fram ur klansamhällets strukturer. Reproduktion av klanens medlemmar avgör klanens makt och styrka. Därmed fyller kvinnors kyskhet en avgörande funktion i bedömandet av klanens status. Genom att åberopa högre makter och använda sig av religiösa föreställningar har den patriarkala ordningen kunnat hålla klanen under herrens tukt och förmaning. Utövning av religion anpassas således till klanens hederskultur. Inte tvärtom.

 

Judar som emigrerade till Israel på 1950 och 60-talet från Nordafrika och Jemen var starkt präglade av hederskultur vilket även gällde kurdiska judar som kom från Irak under samma tid. Det samma gäller olika kristna grenar i Mellanöstern.

I kurdiska sammanhang är hederskulturen ofta viktig även i fall där den religiösa tillhörigheten inte är tydlig. Självklart ägnar sig inte alla kurder, eller alla med bakgrund i Mellanöstern åt hederskultur och i detalj kan hederskulturen naturligtvis variera. Men de fall där det förekommer är det frågan om att familjen styr kvinnors liv, sexualitet och val av partner, men också sexuella preferenser över huvud taget. Inom hederskultur är homosexualitet tabu.

Där hederskulturen försvagas utövas religion i enlighet med de nya normerna som växer fram. Dessutom finns det exempel på muslimsk, judisk och kristen religionsutövning som visserligen är könssegregerad men inte för att den tar hänsyn till hedersrelaterade aspekter.

 

Religion anpassas alltid till sitt sociala sammanhang vilket exempelvis har lett till att Sverige som är starkt feministiskt präglat har en kvinna som ärkebiskop.

Naturligtvis kan militanta religiösa människor i sitt isolerade svårmod önska att både Eriksdalsbadet och Kungsträdgården sprängdes i luften så att Sverige renades från arenor där synd frodas. Men djupt troende människor tafsar vanligtvis inte på det motsatta könet under musikfestivaler och ännu mindre är de intresserade av att frottera sig mot andra halvnakna kroppar i en bubbelpool på ett kommunalt badhus. Det kan däremot de som vuxit upp i klanbaserade samhällen, präglade av föråldrad kvinnosyn, se som uppbygglig förströelse.

I en tid då Sverige blir allt mer pluralistiskt, den religiösa mångfalden allt mer iögonfallande och integrationen möter rader av utmaningar är det helt avgörande att förenklingar uteblir så långt det är möjligt.

 

Hederskulturens förekomst i Sverige innebär föreställningar och beteenden som strider mot vad som kan anses vara svensk norm. Hur det ska hanteras är en svår fråga. Inget blir dock bättre av att religion i allmänhet och islam i synnerhet görs till avlopp för allt misshagligt i samhället.

Eli Göndör

 

 Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖREN

Eli Göndör.

Fil.dr. i religionshistoria Stockholms universitet och senior fellow på Timbro.

DEBATTEN

Övergrepp i Köln, Kungsträdgården och på svenska badhus har i debatten kopplats till en muslimsk hederskultur. Men hederskultur har inget med religioner att göra. Hederskultur växer fram ur klansamhällen - i alla religioner, skriver debattören.