Debatt

Ska Nato få placera kärnvapen i Sverige?

MP-toppar: Gör om avtalet med försvarsalliansen – annars måste Miljöpartiet säga nej

Debattörerna Jabar Amin, Per Gahrton, Lotta Hedström, Annika Lillemets, Valter Mutt och Carl Schlyter från Miljöpartiet.
Debattörerna Jabar Amin, Per Gahrton, Lotta Hedström, Annika Lillemets, Valter Mutt och Carl Schlyter från Miljöpartiet.

DEBATT. Steg för steg har Sverige under många år närmat sig kärnvapenalliansen Nato. Det senaste och mest definitiva steget hittills mot fullt medlemskap är det så kallade värdlandsavtalet, som Alliansregeringen lät ÖB underteckna blott tio dagar innan valet 2014. Riksdagen måste, emellertid, godkänna avtalet innan det kan börja gälla.

Vi menar att det nuvarande utkastet till värdlandsavtal brister på minst fyra punkter:

1. Kärnvapen.

I paragraf 3.3 i värdlandsavtalet står: ”Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med Natos doktrin och principer och utgör en övergripande överenskommelse och struktur för värdlandsstöd”. Natos militära kapacitet, uttryckt i försvarsalliansens doktrin, vilar ytterst på kärnvapenavskräckning. Vi menar att detta är oförenligt med en feministisk utrikespolitik och dess strävan efter en total avveckling av alla kärnvapen.

Kärnvapen är i dag förbjudna på svenskt territorium, men hur motsättningen mellan Natodoktrinen och vårt eget kategoriska kärnvapenförbud ska hanteras definieras inte i avtalet. Natos doktrin och praxis står således i direkt konflikt med svensk lag.

Ett uttryckligt förbud mot att föra in kärnvapen i Sverige måste skrivas in i avtalstexten, liksom att Sverige ges rätt att inspektera örlogsfartyg från Nato-länder då dessa angör svensk hamn samt att kärnvapenförbudet även gäller i krigstid.

 

2. Nato-angrepp från svenskt territorium mot tredje land.

Paragraf 2.1 öppnar för att Sverige ska ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller krig i Sverige eller i närområdet. Det är inte alltför långsökt att tolka detta som att Sverige tillsammans med Nato kan komma att attackera till exempel ryskt territorium. Detta skulle få oöverblickbara konsekvenser och bara hotet härom riskerar spela Putinregimen och de mest bakåtsträvande och militaristiska elementen i Ryssland i händerna.

Det måste slås fast i bindande paragrafer att Nato inte får använda svenskt territorium för att angripa ett tredje land.

 

3. Hot mot alliansfriheten.

Att ingå ett värdlandsavtal med Nato riskerar att minska tilltron till svensk militär alliansfrihet och därmed reducera vår samlade utrikespolitiska handlingsfrihet. Alliansfriheten utgör, i en alltmer återpolariserad värld, ett värdefullt verktyg för att minska spänningarna i vår omvärld. Utrikespolitiken, inte det militära försvaret, är alltjämt vår främsta försvarslinje.

Ett eventuellt värdlandsavtal måste formuleras så att det inte underminerar trovärdigheten i vår alliansfrihet. För att säkerställa detta borde ett eventuellt avtal enbart gälla i fredstid och tydliggöra att Sverige är inriktat på att deeskalera konflikter i vårt närområde.

 

4. Demokratiskt undermålig process.

Alliansregeringen diskuterade inte ens frågan med Riksdagen innan undertecknandet 2014 och de då ansvariga utrikes- och försvarsministrarna har nu KU-anmälts för detta. Vårt eget urfolk samerna, som tillhör de mest berörda grupperna, har över huvud taget inte tillfrågats om hur ytterligare krigsövningar på deras marker påverkar deras livsförutsättningar. Vidare fick inte heller fredsorganisationer och andra ideella organisationer någon möjlighet att svara på Försvarsdepartementets promemoria om värdlandsavtalet – hela det svenska civilsamhället plockades bort från remissrundan!

Detta uppseendeväckande demokratiska underskott kan rättas till genom en återremiss som ger alla berörda möjlighet att delta i processen.

Ett värdlandsavtal och en process som inte förändras enligt ovan är oförenligt med den gröna rörelsens grundvärderingar och står i strid med Miljöpartiets valmanifest och partiprogram.

Jabar Amin

Per Gahrton

Lotta Hedström

Annika Lillemets

Valter Mutt

Carl Schlyter

FAKTA

DEBATTÖRERNA

Jabar Amin, riksdagsledamot (MP)

Per Gahrton, fd språkrör och EU-parlamentariker (MP)

Lotta Hedström, fd språkrör och riksdagsledamot (MP)

Annika Lillemets, riksdagsledamot (MP)

Valter Mutt, riksdagsledamot (MP)

Carl Schlyter, riksdagsledamot (MP)

DEBATTEN

Under våren ska riksdagen ta ställning till värdlandsavtalet med Nato. Regeringen har ställt sig bakom avtalet – men inom Miljöpartiet finns hård kritik. Om inte avtalet förändras står det i strid med Miljöpartiets valmanifest och partiprogram, skriver debattörerna.