ÅSIKT

Därför blir Trump bästa presidenten

USA-analytikern Ronie Berggren: Världen behöver ett starkt USA – annars kliver mörka krafter framåt

Trump har brister. Men han lyckas med det viktigaste: att förmedla självförtroendet, skriver Ronie Berggren (infälld).
Trump har brister. Men han lyckas med det viktigaste: att förmedla självförtroendet, skriver Ronie Berggren (infälld).
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT: Det finns många skäl till att inte önska se Donald Trump som USA:s nästa president; hans stötande uttalanden, gränslösa ego och politiska kunskapsbrister avskräcker med rätta.

Efter segern i Florida den 15 mars framstår dock Trump som republikanernas troliga presidentkandidat. Går det att stödja honom? Ja, blir mitt svar. Etablissemangen behöver nämligen konfronteras. Och det gör Donald Trump effektivt.

USA är med sina författningstexter den frihetliga världsordningens stora inspiratör. Men också dess unika väktare. Texterna har inspirerat vänner, styrkan avskräckt fiender.

Det förstår inte demokraternas liberala etablissemang, som vill omdana USA till Västeuropa.

Det förstod inte heller president Obama som 2009 sa att han ”trodde på amerikansk exceptionalism på samma sätt som britter trodde på brittisk exceptionalism och greker på grekisk.”

Obama ansåg att USA:s exceptionella roll i världen var en subjektiv känsla, inget konkret faktum. Han ansåg att USA borde kompromissa; ge av kakan för att få fiender att följa det goda exemplet.

Obama förstod inte att när USA backar så kliver mörka krafter framåt. Och hans metod har inte fungerat, vare sig i Mellanöstern eller Ukraina.

Donald Trump och republikanerna vill att USA ska förbli USA. Och Trump tror på republikanernas doktrin om att fred skapas när USA visar styrka, inte när USA kompromissar.

Trump skiljer sig också från sina partirivaler. Ted Cruz och Marco Rubios ideologiska ryggsäckar är fyllda med färdiga svar: ObamaCare ska bort; aborter stoppas; USA leda århundradet.

Vill man visa konservativa att man slår hårt mot demokraterna är det precis så där man ska säga.

Det gör inte Trump. Han utforskar problemen och föreslår sedan lösningar. Han packar ryggsäcken i samråd med sina anhängare. När hans tillvägagångssätt sedan körs över av det skolade etablissemanget, stannar hans rörelse av lojala samtalspartners kvar.

Trump konfronterar också det intoleranta progressiva åsiktsetablissemang som tystar genom hatstämplar och förespråkar ”safe zones” för att ”skydda” studenter från konservativa åsikter.

Det är dessa som skriker och härjar på Trumps kampanjmöten. Trump låter sig inte tystas.

Genom att utmana dessa etablissemang har Donald Trump väckt den patriotism som Obama gjorde stel och abstrakt, till liv igen.

Det gjordes också av Ronald Reagan på 1980-talet, när USA längtade efter att bryta med ett krigiskt och kaotiskt 70-tal. Reagan presenterade konservatismen med ett leende.

Alla konservativa vill vara som Reagan, och Marco Rubio och Ted Cruz citerar honom ständigt.

Det gör inte Trump. Han nämner sällan Reagan men gör det som Reagan gjorde; ingjuter självkänsla i ett folk som kuvats av etablissemangen. Reagan gjorde att det blev ”morgon i Amerika igen”.  Trump vill göra USA ”storslaget igen”. Det behövs i en tid när totalitära krafter avancerat där den fria världen backat.

Donald Trump har brister. Men han lyckas med det viktigaste: att förmedla självförtroendet.

Därför stöder jag Donald Trump.

Ronie Berggren

Konservativ debattör, leder bloggen/podcasten Amerikanska nyhetsanalyser

och stöder republikanerna utan att ogilla demokraterna.

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.