ÅSIKT

Kvinnorna är offren – flytta på förövarna

Debattören: Fel väg att könssegregera för att lösa problemen på flyktingboenden

Jag önska att vi kunde visa dessa våldsutsatta kvinnor att vi står upp för deras rätt till sina kroppar. Att när de utsätts för övergrepp så är det förövarna vi flyttar på, och det till närmsta häkte. Men så gör vi inte, skriver Lotta Edholm (L).
Jag önska att vi kunde visa dessa våldsutsatta kvinnor att vi står upp för deras rätt till sina kroppar. Att när de utsätts för övergrepp så är det förövarna vi flyttar på, och det till närmsta häkte. Men så gör vi inte, skriver Lotta Edholm (L).
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Så var det dags igen. Män begår brott mot kvinnor och myndigheter och samhällsföreträdare svarar med att kringskära kvinnors frihet. Den här gången handlar det om Migrationsverket, som efter larm om hur kvinnor utsätts för sexuella övergrepp på asylboenden öppnat för att ha speciella ”kvinnozoner”.

TV4:s Kalla Fakta rapporterade i tisdags om hur en tioårig flicka utsatts för övergrepp på ett av landets asylboenden. När hon och hennes mamma vände sig till Migrationsverket fick de inte omedelbart stöd eller hjälp. Ingen polisanmälan tycks ha upprättats. Migrationsverket meddelar nu att man jobbar på att ta fram konkreta åtgärder; bland dem finns att hänvisa kvinnor till separata utrymmen på boendena.

Vad är det egentligen för slags syn på kvinnor och män som ligger till grund för sådana här beslut? Kvinnorna är inte ansvariga för att dessa brott begås mot dem, och ska då rimligen heller inte hållas ansvariga för att förhindra dem.

Som liberal feminist är detta för mig obegripligt.

När SVT nyligen granskade asylboenden i norra Sverige uppgav många kvinnor att de utsattes för samma förtryck här som de flytt ifrån. De kände påtryckningar från män om hur de skulle klä sig och bete sig. Sexuella övergrepp var tyvärr inte ovanligt.

Man skulle verkligen önska att vi kunde visa dessa kvinnor att vi står upp för deras rätt till sina kroppar. Att när de utsätts för övergrepp så är det förövarna vi flyttar på, och det till närmsta häkte.

Men det gör vi inte.

När problem uppstår blir alltför ofta reflexen att separera kvinnorna för att de ska vara säkra, i stället för att vi ser till att alla utrymmen är säkra. Vi gör det på badhus som Eriksdalsbadet eller genom att instifta skilda badtider, och nu ska det göras på våra asylboenden också.

Migrationsverket har sannerligen rätt i att övergrepp på boenden är helt oacceptabelt. Men att begränsa kvinnors frihet är inte bara principiellt fel utan kommer inte heller att leda till att övergreppen upphör.

Vem ska kontrollera att inga obehöriga följer efter kvinnan in i ”kvinnozonen”? Om extra personal avdelas för att upprätthålla säkerheten i kvinnozonen blir frågan varför vederbörande inte istället kan arbeta med att upprätthålla rörelsefriheten på hela boendet.

Att se till att det finns tillgång till personal som upprätthåller allas trygghet och som agerar om någon behöver hjälp borde vara självklart.

Den första friheten som staten måste kunna tillförsäkra människorna är friheten från våld och övergrepp. Detta måste gälla alla, och överallt. Förövare måste lagföras. Här måste polisen ta ett stort ansvar och se till att göra sitt jobb. Vägen till jämställdhet går via ett fungerande rättssamhälle och via myndigheter och politiker som klarar att stå upp för detta.

Det måste gälla oavsett om övergreppen begås på asylboenden eller badhus, om de begås av partnern, familjen eller någon okänd, oavsett om övergreppen sker mot män, kvinnor eller transpersoner, oavsett vad de väljer att ha på sig eller vem de älskar.

Om vi fortsätter att könssegregera för att lösa problem, som vi har gjort på våra badhus och nu öppnar för att göra på asylboendena, visar vi inget annat än att rätten till den egna kroppen inte gäller alla. ”Kvinnozoner” är inget sätt att komma tillrätta med problem, det är ett kvitto på att Migrationsverket och det svenska rättssamhället behöver kavla upp ärmarna och göra sitt jobb.

Lotta Edholm, oppositionsborgarråd i Stockholms stad (L)

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.